torsdag 31 december 2009

Gott nytt år!

Ja, så var det årets sista dag. På det hela taget ett intressant år, skulle jag vilja säga. Jag la ner företaget, fick nytt jobb, hade en hel del turbulens på det privata planet med vänner som visade sig vara falska vänner, återknöt kontakten med några gamla vänner jag förlorat (jippiiiii!) och dessutom fick min väninna en son på julafton (snacka om julklapp!) och jag fick veta att jag har jobb hela 2010. Jag har dessutom lärt mig en hel del om mig själv vilket aldrig är fel. Med sönerna är allt perfekt, jag har inga problem där överhuvudtaget trots att jag har en tonåring i huset... Det ser bra ut inför 2010!

Finns det någon smolk i glädjebägaren då? Jo, det finns det. Torkan jag befunnit mig i sedan Stilla Veckan fortsätter. Vår Herre verkar hålla sig borta. Jag har alltid sagt till andra att man inte ska basera sin tro på sina känslor så det är väl dags att jag gör som jag säger, eller hur? Man ska vara försiktig med vad man säger när Vår Herre lyssnar...

Till er alla som läser min blogg vill jag säga: GOTT NYTT ÅR! Må det för er bli ett välsignat år, fyllt av kärlek, vänskap och lycka!

måndag 28 december 2009

Elefanter går till attack

Tja, vad ska man säga om det här? Hämnas elefanter mördade kristna?

fredag 25 december 2009

Vad är en god jul?

Är det en jul med en massa god mat och dryck och ett berg med paket under granen? Nej!

Det är en jul med Jesusbarnet i centrum, där vi tillsammans med änglarna lovsjunger den store Guden som blivit så liten för vår skull. Efter 2000 år har vi ännu inte fattat Guds prioriteringar. Han utblottar sig för vår skull, för att vi ska få frid och för att vi ska förstå att det är i tjänandet storheten ligger. I Guds sätt att se är det den lille, den obetydlige, den som är fattig, som är stor och viktig. Ja, Han uppenbarar sig som ett litet Barn för att vi ska fatta. Men vi är tröga till att förstå att syndens vägar inte är de rätta, att makt och pengar bara är halm och hö.

När ska vi börja förstå vem Han egentligen är??? När ska änglarnas budskap gå hem hos oss?

O du lilla Barn som är Gud mitt ibland oss, öppna våra hjärtan för Ditt budskap. Gör oss till sanna lyssnare, i Ande och Sanning. Gör oss till goda och trogna tjänare som inte bara hör Ditt budskap utan även GÖR något. O Du lilla Barn som föddes i natt, välsignad vare Du för att Du kom till oss...

torsdag 24 december 2009

Jultraditioner

Traditioner är viktiga vid en högtid som denna och för mig är det de finska inslagen som är viktigast. Om jag inte fått se Åbo utlysa julfreden eller höra Sylvian joululaulu är det inte jul för mig. De viktigaste inslagen på julbordet, förutom skinkan, är morots- och kålrotslådorna. Till fikat vill jag ha mammas dadelkaka och julstjärnor (joulutorttuja). Dessa finska inslag blir bara viktigare för mig med åren.

Här är den vackraste finska julsången: Sylvian joululaulu med Tapio Rautavaara


Påminnelse

Kom i håg vem julen handlar om: det lilla Barnet som är Gud inkarnerad. Vilka konsekvenser får det i ditt liv?

lördag 19 december 2009

onsdag 16 december 2009

tisdag 15 december 2009

Rekord i Mexico City

6,1 miljoner pilgrimer besökte vår Fru av Guadalupe i helgen. Fantastiskt!

Här kan man se och höra en del av vad som hände där.

söndag 13 december 2009

lördag 12 december 2009

Mobbningens konsekvenser

Läs och gråt! Och be sedan Gud förlåta de vuxna som svek detta barn.

Krönt i himlen

Personerna längst ner på bilden är jungfru Marias föräldrar, Joakim och Anna

Bilder på min Moder







La fiesta de la Virgen de Guadalupe

I dag är det fest i Mexico men även på hela kontinenten Amerika. Det är fest i Köping också för jag älskar la Virgen de Guadalupe. Min dröm är att någon gång få knäböja inför hennes bild i Mexico City. Precis när jag började orientera mig mot Katolska Kyrkan när jag var 14-15 år läste jag om hennes uppenbarelse för Juan Diego 1531 och förstod att hon är Moder till alla och därför även min Moder.

Virgencita, mi Madre, jag älskar dig, jag ger dig mitt liv sådant det nu är! Endast du kan göra något gott av det...

tisdag 8 december 2009

Å så lite reklam...

Oh, vad jag vill gå på denna konsert!

söndag 6 december 2009

onsdag 2 december 2009

Bloggaktiviteten har minskat

Som ni märker har bloggaktiviteten minskat betydligt här. Det är väl inspirationen som tryter. Jag har skrivit en bra bit över 400 inlägg på 15 månader så det är kanske inte så konstigt. Jag lägger inte ner bloggen men vänta er inte mycket den närmaste tiden. Det blir kanske något enstaka inlägg då och då men annars tar jag en liten bloggfasta.

Må så gott i denna välsignade tid!

tisdag 1 december 2009

Lästips

Intressant läsning på Bengts blogg.

söndag 29 november 2009

1 advent

Ett välsignat nytt kyrkoår tillönskas alla läsare!

lördag 21 november 2009

Jungfru Marias tempelgång

I dag firar Kyrkan en av mina favoritfester, nämligen Jungfru Marias tempelgång. Festen har sitt ursprung i en gammal legend som säger att Maria fostrades i templet i Jerusalem. Huruvida detta är historiskt korrekt har jag ingen aning om men festen pekar på det som även Maria Immaculata-festen säger, nämligen att Maria från första början av sitt liv var inriktad på Gud.

För mig personligen är detta också en 'tempelgångsdag', för i dag för 20 år sedan klev jag för första gången in genom Karmels dörrar. Jag jobbade en tid (9 månader) på Karmelgården med avsikten att undersöka en eventuell kallelse till Karmel. Därav blev platt intet men den här dagen är god och ljus i mina ögon och min kärlek till och beundran för Karmel kommer alltid att finnas kvar. Karmel är för mig ett hörn av himlen och ett tempel till Gud den Högste...

lördag 14 november 2009

Beskrivning av bön

"La prière, ce n'est pas ce que je dis, c'est ce que Dieu fait en moi quand je me laisse faire" (st Jean Eudes).

"Bönen, det är inte vad jag säger, utan vad Gud gör i mig när jag låter mig göras".

fredag 13 november 2009

Sorg

Såg på Kulturnyheterna att Karin Fredrikssons senaste deckare väckt debatt i Polen. Den handlar om abort och Katolska Kyrkans motstånd mot detta. Omslaget har väckt debatt och det förstår jag. Det föreställer en krossad bild av Polens, och vår, älskade påve Johannes Paulus II. Varför gör man så med vår påve? Det gör mig ledsen att se en bild av min påve behandlad så...

Påven är som en far för oss katoliker. Hur skulle du känna dig om en bild av din far behandlades så? Boken heter även Kl 21.37. Det är den tid på dygnet då Johannes Paulus avled. Då grät jag och miljontals katoliker...

Han kallar på dig...

I går när jag slog upp Bibeln föll mina ögon på dessa ord:

"Mästaren är här och kallar på dig" (Joh 11:28).

Vad svarar DU på Hans kallelse?

torsdag 12 november 2009

Jonas Gardell har fel

Jonas Gardell säger att Katolska Kyrkan stoppar det fria ordet (läs mer här och här. Det är helt fel. Vad Kyrkan stoppar är Jonas Gardell från att filma i katolska kyrkor. Och det gör Kyrkan helt rätt i. Skulle Gardell släppa in någon att filma i sitt hem som bara vill framföra osaklig kritik av honom?

Uppdatering:

Nu ska Gardell visa sin 'mognad' genom att hämnas... Jag hade tänkt titta på Gardells program men nu tänker jag inte slösa bort min tid på det. Tittar hellre på annat.

Sin dominico non possumus!

De skandinaviska katolska biskoparna har skrivit ett gemensamt herdabrev om att helga söndagen. Söndagen är den dag då Kristus uppstod och den helige Ande utgjöts över Kyrkan och därför är den dagen viktig för oss katoliker. Det är då hela församlingen kommer samman för att fira Eukaristin för att få kraft och glädje för hela den kommande veckan.

Tyvärr är det många som inte kommer. De hörsammar inte Guds inbjudan till festen och lyssnar heller inte till Kyrkan som säger att det är vår kristna plikt att komma till mässan.

Nåväl, när kyrkan ser ut att vara (halv)tom är den full av änglar som tillber Gud! Gud får sin tillbedjan men det är den som inte kommer som går miste om något värdefullt. 'Den som missar en mässa missar en massa!'

onsdag 11 november 2009

Trosbekännelse i skolan?

Camilla Grepe har anmält en skola för att där lästs trosbekännelsen i ett rollspel. En smula överdrivet, tycker jag, men samtidigt har det lett till att hon hotats, vilket är fullständigt oacceptabelt. Det är inte ett kristet handlande att hota den som är motståndare (om hon nu är det) utan Jesus sade att vi ska vända andra kinden till.

När jag gick i skolan ingick den muslimska trosbekännelsen i det vi fick läsa högt på lektionerna. Den stod i textboken som vi turades om att läsa ur. Hade faktiskt aldrig någon tanke på att anmäla skolan för det... När man konverterar till islam läser man trosbekännelsen högt. Att uttala orden leder till att man blir muslim (fast det krävs att man gör det i närvaro av en muslim).

Att läsa den kristna trosbekännelsen i ett rollspel gör inte att man blir kristen. Är det så farligt med kristna ord? Är de måhända smittsamma? I så fall ska jag läsa trosbekännelsen så ofta jag kan!

St Martin av Tours, bed för oss!

I dag då Kyrkan firar st Martin av Tours firar jag äldste sonens namnsdag (eller ska man säga helgondag? På spanska heter det 'día de su santo). Han heter Martin efter just Martin av Tours som var det första helgonet som inte var martyr. Legenden om st Martin är fascinerande och jag älskar berättelsen om när han delar sin mantel med tiggaren, som ju visar sig vara Kristus. "Allt ni gör för någon av dessa fattiga som är mina bröder, gör ni för mig", sade Jesus. I söndags var evangelietexten berättelsen om den fattiga änkan som lade allt hon hade i offerkistan i templet. Temat just nu verkar vara fattigdom och generositet.

När delade jag senast min mantel med en fattig och gav min sista slant till Kyrkan? Jag har tak över huvudet, kläder på kroppen och mat på bordet. Det finns många som inte har detta och som ändå ger mer än jag. Jag har en hel del kvar att lära, märker jag, och borde nog sluta klaga över min dåliga ekonomi...

St Martin, bed för oss!

tisdag 10 november 2009

Nr 1 på dansgolvet

Hittade en underbar video på SvD på nätet. Jag har ofta varit den första att börja dansa på en fest. Jag kan t.o.m. dansa på gatan om det finns musik. Jag kan nästan inte låta bli...

I videon ser man hur en man börjar dansa, han följs av först en och sedan en till. Sedan börjar alla dansa. UNDERBART!

Det gläder mig!

Köpings kommun har tackat nej till att skicka en hälsning till kronprinsessan Victorias bröllop med hänvisning till kommunens ekonomi, skriver Magazin24. Det gläder mig att kommunens ledning hellre använder våra skattemedel till kommuninnevånarnas egna behov än till att fjäska för kungahuset.

Uppdatering:

Det hela stred visst mot lagen och har lagts ner...

måndag 9 november 2009

Devotion till Jesusbarnet

Här finns många fina andakter till Jesusbarnet, med tanke på stundande advent och jultid. Det är så mörkt ute att jag behöver ljuset som lyser från det heliga Barnet redan nu!

torsdag 5 november 2009

Oneness blessing?

Ibland funderar jag över svenska kyrkan med stor oro. Finns där plats för något kristet överhuvudtaget? Hur långt kan man som präst i svenska kyrkan gå utan att bli 'avkragad'? I svenska kyrkan hämtar man inslag från alla håll, nu senast från Indien med en s.k. oneness blessing som ska överföra 'energi'. Jag trodde i min enfald att en kyrkas uppgift är att predika evangelium om Jesus Kristus och mana folk till omvändelse...

Herre, förbarma Dig över oss syndare!

onsdag 4 november 2009

Biskop Hubertus har avlidit

Vår förre biskop Hubertus Brandenburg har avlidit i dag. Han var vår biskop 1978-1998 och gjorde mycket för Kyrkan i Sverige. Läs mer här och här.

Mitt personliga minne av honom är från sta Eugenia i maj 1988, när jag knäföll framför honom och tog emot bekräftelsens sakramentet. Det är ett ljust minne jag alltid burit med mig.

Herre, giv honom den eviga vilan och låt det eviga ljuset lysa för honom. Må han vila i frid. Amen.

tisdag 3 november 2009

Apropå Nalin Pekgul på Newsmill

Nalin Pekgul skriver på Newsmill om kvinnors frihet att klä sig som de vill. Ok, men är man verkligen fri om man 'noggrant följer modet från Paris'? Jag bara undrar...

Veni, Sancte Spiritus

Varje torsdag brukar jag vara med några burundier i vår kyrka som har en timme av bön och sång (på kirundi och franska). Jag förstår inte mycket, bara när vi sjunger på franska, men i bönestunden ingår evangelieläsning. Innan läsningen sjunger de en sång till den helige Ande på kirundi (vars refräng jag lärt mig sjunga även om jag inte förstår de enskilda orden), sedan slår någon upp evangelierna på måfå (eller rättare sagt, ledda av Anden) och läser det som kommer upp. Jag har NT på svenska och läser samma text. Det som alltid slår mig är hur orden talar till mig. Alltid hittar jag ett ord att leva av. Jag kan ha läst samma text många gånger förut men nu talar den till mig på ett nytt, ofta överraskande sätt. Jag har funderat på varför och jag tror det beror på sången som är en bön till den helige Ande att komma till oss. Bön till den helige Ande öppnar oss för djupet i Guds Ord i evangelierna som är levande och verksamt. Och den helige Ande kommer till oss i ljudet av en sakta susning,som har större effekt än en stormvind. Efteråt känner jag mig styrkt och förnyad.

Johannes av Korset sa: 'Min ande har blivit förtorkad, ty den glömde att söka sin föda i Dig.' Vi glömmer ofta bort den helige Ande, tror jag, till skada för oss själva. Den helige Ande är själva andningen i oss, själva bönen i oss, det som ger oss liv. Jag märker nu när jag skriver att detta skriver jag för mig själv, för det är jag som glömmer att söka min föda i bönen och gemenskapen med min Gud. Herre, förbarma Dig!

O du helge Ande, kom till oss in,
med nåd och frid i Dina trognas hjärtan bliv.
Din levande kärlekslåga där upptänd och uppehåll,
Du som av alla tungomål och land församlar folken
i Herrens Jesu Kristi tro endräkteliga.
Halleluja, halleluja.

(Oremus 1981, antifon för Pingstdagens första vesper)

torsdag 29 oktober 2009

Pius XII och Guds Moder

Mer intressant läsning, nu från Zenit om påven Pius XII:s devotion till Guds Moder.

Frukta ej, du lilla skara...

Trösterik läsning om sankta Katarina av Siena på Katolsk Observatör.

Flyttad ljusstake orsak till mässtrejk?

Varför går man i kyrkan? För att uppleva det vackra, oföränderliga kyrkorummet där allting ska vara som det alltid varit eller för att möta Gud? I Dagen står om en kyrkvärd som ska mässtrejka för att en ljusstake flyttats från altaret. Prästen Dag Sandahl vill ha mer plats för de heliga ting som används för mässan och har därför, i samråd med övriga präster, flyttat ljusstaken. Återigen är frågan: vad är kyrkan till för? Är det ett museum eller en gudstjänstlokal för en levande församling?

Det är uppenbarligen så att kyrkfolk ibland är konservativa intill dumhet. 'Vi har allting gjort så och kommer alltid att göra så.' 'Vi har alltid haft det så här och ska alltid ha det så här.' Ibland tycker jag det inte är så konstigt att den kristna tron inte attraherar mer människor i Sverige, när man mässtrejkar för en sådan sak. Är ljusstakars (och kyrkbänkars) placering så extremt viktigt? Är det viktigare än gudstjänsten och arbetsmiljön?

onsdag 28 oktober 2009

St Judas Taddeus, be för oss!

I dag firar Kyrkan två apostlar, st Simon och St Judas Taddeus. St Judas Taddeus är ett av dessa helgon som är skyddspatron för hopplösa fall. Därför är han ett helgon för mig, för jag tror ibland att jag är ett hopplöst fall. Sa inte Paulus något om att man gör det man inte vill och inte gör det man borde? Jag i ett nötskal! Helgon för hopplösa fall är en av Kyrkans gåvor till oss som är lite tröga till att göra det goda. Så jag känner mig speciellt nära detta goda helgon. I Latinamerika är han väldigt populär och det var i Bolivia jag lärde mig vörda honom. Jag bär ständigt hans bild runt halsen eller på armen och ber till honom varje dag. Han hjälper mig alltid.

lördag 24 oktober 2009

Ett original har gått bort

Fick i dag veta att Jösta Hagelbäck, poet och konstnär, gick bort i går. Jag kände honom inte personligen även om jag träffat honom ett par gånger, men han var en del av Köping på något sätt. Ett original, en av de personligheter som ger en stad färg.

Jag tycker om folk som är udda, som är sig själva och vågar stå för det de är. Jag tror Jösta var en sådan person. I alla fall är det intrycket jag fick av honom.

Hur Jösta hade det med relationen till vår Herre vet jag inte, men han köpte i alla fall ett krucifix på vår julbasar häromåret. Jag är i vilket fall som helst säker på att vår Herre trodde på Jösta...

Herre, giv honom den eviga vilan och låt det eviga ljuset lysa för honom. Må han vila i frid. Amen.


fredag 23 oktober 2009

Religion ute - tro inne?

I Dagen finns en artikel som handlar om att danskar är troende men inte religiösa. De har en tro som de inte vill definiera som religiös eller kyrklig (även om de till stor del tillhör danska folkkyrkan). Forskaren Ina Rosén säger att de tror även om de inte har ett språk för att definiera sin tro, men de finner tröst i den när de hamnar i kris.

Hur kan man göra det? Om man inte vet vad man tror på eller vem, hur kan det vara något att hålla i när det krisar? Det här är något jag inte förstår. Om man tror på en högre makt, vill man inte veta något om denne högre makt? Vill man inte lära känna den? Är deras högre makt en snuttefilt som ger tröst men inte ställer några krav? Jag undrar hur de tänker... En sådan Gud vill jag inte ha. Ge mig Jesus Kristus, min Herre och min Gud, som ständigt utmanar och uppmanar mig till efterföljelse och omvändelse (även om jag 99,99 % av gångerna misslyckas...)

torsdag 22 oktober 2009

Behaga Gud?

Läste någonstans på nätet en protestant som skrev att vi på inget vis kan behaga Gud för vi är syndare. Häromdagen citerade jag Teresita de los Andes som skriver att Gud har sin glädje i att bo bland oss. Vem har rätt, protestanten var inlägg jag inte hittar just nu eller helgonet? Är vi fördömda av Gud för våra synder eller är vi Hans älskade problembarn?

Ni kan säkert gissa vem jag håller på... Viva santa Teresita!

Facebook

Så har man nu gått med i Facebook. Har funderat på det ett tag som jag skrev tidigare men det har inte blivit av förrän nu. Tjejerna i kyrkan praktiskt taget tvingade mig i går kväll... Det hade nog inte blivit gjort om det inte varit för dem... Nu måste jag lära mig hur det fungerar. Verkar vara snudd på ett heltidsjobb! Ge mig gärna lite tips, ni som kan det redan!

tisdag 20 oktober 2009

Och hur blir det i svenska kyrkan?

I Dagen står att Katolska Kyrkan öppnar famnen för missnöjda anglikaner som vill bli upptagna i Kyrkan. Utmärkt! Det rör sig tydligen om rätt så stora grupper. Undrar hur det kommer att bli i Sverige? Kommer hela grupper av troende i svenska kyrkan konvertera nu när det blir homovigslar där? Det kan inte vara lätt att vara troende i svenska kyrkan i dessa dagar när man slänger sina bekännelseskrifter på sophögen eller vänder och vrider på tolkningen av desamma. Hur länge kan man vara med där utan att riskera sin själs salighet? Jag inkluderar dessa troende i mina böner.

Uppdatering:

Här finns dokumentet från Vatikanen som handlar om anglikanerna.

Mission

Här finns ett brev som ett av mina favorithelgon, Teresita de los Andes (1900-1920) skrev till sin bror när hon skulle gå i kloster. Glädjen är det som utmärker Teresita och hon diktade om Gud som finner sin glädje att bo bland oss. Det var ord som knockade mig. Gud finner sin glädje i att bo bland oss. Förstår ni? Vi skröpliga syndiga människor är till glädje för Gud. O du store Gud, tack för Dina helgon som undervisar oss om Din kärlek!

Teresita skriver fantastiskt om karmelitnunnans kallelse:

"Men det finns ännu större behov av själar, som helt viger sig åt Guds tjänst och oupphörligen lovar honom som gottgörelse för de skymfer världen tillfogar honom. Själar som älskar honom och håller honom sällskap för att så gottgöra att människorna överger honom. Själar som ber och ständigt bönfaller för syndarna och deras förbrytelser. Själar som fördolda i klostren och utan att få minsta ära därav offrar sig i tystnad för den mänsklighet, som vill dräpa sin Gud. Så är det, Lucho. Karmelitnunnan förhärligar Gud mer än någon apostel. Sankta Teresa räddade genom sin bön mer själar än Sankt Franciskus Xaverius, och det apostolatet utförde hon utan att hon själv visste om det."

Det var missionssöndagen i söndags. Hur ofta hör ni ordet mission i kyrkan? Var är vår iver att sprida budskapet om Ordet som blev människa, som finner sin glädje i att bo bland oss? Karmelitnunnorna är missionärer genom sin bön för världen. Vad gör vi som är i världen? Vi måste göra mer. Världen behöver Jesus.

söndag 18 oktober 2009

Över en miljon i protest mot aborter

I Spanien protesterar människor mot regeringens planer på att liberalisera abortlagen. Hurra för dessa spanjorer som kämpar för de ofödda barnens rätt till liv! Läs mer här.

torsdag 15 oktober 2009

Ord att ta till sig och meditera över

I gårdagens mässa lästes denna text (Rom 2:1-11). Det är ord och inga visor som vi alla behöver meditera över, för i detta syndar vi alla är jag övertygad om.

"Därför finns det inget försvar för dig som dömer, vem du än är. Ty med din dom över andra dömer du dig själv, eftersom du handlar likadant som den du dömer. Vi vet att Guds dom över dem som lever så är väl grundad. Men du som dömer dem som lever så och ändå själv gör samma sak, inbillar du dig att just du skall undgå Guds dom? Bryr du dig inte om Guds oändliga godhet, fördragsamhet och tålamod? Förstår du inte att hans godhet vill föra dig till omvändelse? Med ditt hårda och obotfärdiga hjärta hopar du vrede över dig till vredens dag, då det blir uppenbart att Gud dömer rättvist. Han skall löna var och en efter hans gärningar: evigt liv åt dem som uthålligt gör det goda och söker härlighet, ära och oförgänglighet, men vrede och straff över dem som i självhävdelse vänder ryggen åt sanningen och följer orätten. Nöd och ångest över varje människa som gör det onda, juden främst men också greken. Härlighet, ära och frid åt var och en som gör det goda, juden främst men också greken. Gud gör inte skillnad på människor."

Teresa av Avila, be för oss

I dag firar Kyrkan Teresa av Avila, karmelitordens reformator och en av dess inte mindre än 3 kyrkolärare. Kontemplativa kloster är goda 'universitet' för blivande kyrkolärare, tydligen... Karmel har dessutom frambringat vår gode biskop Anders. Borde vi inte ha fler kontemplativa kloster i Sverige?

Teresa av Avila levde på 1500-talet, en tid av turbulens för Kyrkan med reformationen och islam i Spanien. Teresa ville hjälpa sin Kyrka. Hur gjorde hon det? Genom att återföra sin orden till lydnad mot den ursprungliga ordensregeln med strikt klausur och fokus på inre bön. Både manliga och kvinnliga karmelitkloster grundandes i stor mängd och existerande kloster återgick till den ursprungliga ordensregeln.

Teresa propagerade för två devotioner som ligger mig varmt om hjärtat, nämligen vördnaden för Jesusbarnet (av Prag) och för st Josef. Tror man på Inkarnationen är det naturligt att vörda det heliga Barnet. Det är något otroligt häpnadsväckande och fantastiskt att vår Gud blev människa för vår skull, att Han tog på sig våra villkor och levde, led och dog för oss. O store Gud som blev ett litet barn, välsignad är Du i evighet!
St Josef var under många sekler bortglömd av Kyrkan men Teresa lyfte fram honom som ett föredöme för de troende. Mannen som fick ta hand om och uppfostra Gud, som Gud själv lydde och som Maria tog sin tillflykt till, hur kan vi låta bli att ha förtroende för honom? Inget helgon förutom Guds Moder är högre än st Josef.

'Katolska' sidor på nätet

Från biskopen kommer en uppmaning att vara försiktig med hemsidor och bloggar med ordet katolsk i namnet. Min blogg heter Katolsk mamma på nätet. Jag gör inga som helst anspråk på att vara någon officiell talesperson för Katolska Kyrkan. Tvärtom, jag skriver i egenskap av privatperson som råkar vara katolik. Om någon hittar något jag skrivit som är emot Kyrkans lära, var då snäll och skriv till mig på adressen teija.heljeberg@gmail.com så ska jag rätta till det.

Om jag skriver något mot Kyrkans lära är det på grund av bristande kunskap och inte för att jag anser att Kyrkan har fel och behöver ändra sin lära. Jag vill vara trogen min Kyrka och min biskop, för jag är övertygad om att Kyrkan är ett frälsningens sakrament för världen.

Tack, Johan, för att du gjorde mig uppmärksam på detta!

onsdag 14 oktober 2009

Kan någon förklara det här för mig?

Läser i Dagen och hörde också Ulf Ekman säga det, att kvinnor i Livets Ord kan vara ledare och predikanter men inte församlingsföreståndare. Med mina begränsade kunskaper om frikyrkovärlden står jag som ett levande frågetecken. Vad är det för skillnad på ledare och församlingsföreståndare? Vad är församlingsföreståndarens uppgift som inte kan göras av predikanter eller ledare? Hur är egentligen en frikyrka uppbyggd?

Det har tydligen blivit upprörda känslor av Ekmans uttalande så åsikterna i frågan går visst i sär, men jag tycker det är bra ändå att han säger vad han menar och inte hymlar med sina åsikter. Tydlighet och mod att stå för sina tankar är alltid bra, även om andra inte håller med i sakfrågan.

tisdag 13 oktober 2009

Fader Damien helgonförklarad

Påven helgonförklarade 5 personer i söndags, varav fader Damien är en, skriver Vatikanradion. Han är en av dessa brinnande själar som bortser från sig själv och sin egen säkerhet för att hjälpa andra, i detta fall leprasjuka på ön Molokai. Läs mer här.
Jag önskar jag hade hälften av hans tro och mod... Min kristendom är väldigt mycket prat och väldigt lite handling. Om vi kristna vore mer som fader Damien skulle vår omgivning också bli kristen. Helighet smittar.

Helige Fader Damien, be för oss.

söndag 11 oktober 2009

Varning!

Häromveckan damp det ner en faktura i vår kyrkas brevlåda. Den såg helt vanlig ut och det tog ett tag innan vi upptäckte att det stod att det var ett erbjudande, inte en faktura. Jag gick till polisen med den men de sa att de inte kan göra något för det står att det är ett erbjudande.

Nu läser jag i Dagen att fler kyrkor fått samma slags faktura. Det verkar som blufföretaget riktar in sig på kyrkor. Företaget heter Pro Media Kontor och Data och jag vill härmed varna alla att betala fakturor från det företaget. Kolla era räkningar noga innan ni betalar dem så att ni inte blir lurade.

torsdag 8 oktober 2009

Vår Fru av Rosenkransen

I dag firar Kyrkan Vår Fru av Rosenkransen. Rosenkransbönen är en krans av blommor, våra böner, som vi ger till Guds Moder. Hon är all Nåds förmedlarinna, allsmakten på knä, som hjälper, stödjer och vädjar för oss. Hon är vår moder och härskarinna. Hon är vår Herres moder. Ingen människa på jorden eller i himlen är högre än hon.
Med rosenkransen har Maria gett oss ett vapen (mot deras ondska är bönen mitt vapen, står det i Skriften). Med det vapnet i händerna kan vi åstadkomma mycket. Använd det vapnet ofta, både som hjälp för bönen och som en fysisk påminnelse i fickan.

I oktober rekommenderas att man ber en bön till st Josef efter rosenkransen, för näst efter Hans moder är ingen närmare Jesus än Hans fosterfader st Josef. Betänk att det är Josef som fostrat Jesus och det är mot Josefs bröst som Jesu heliga huvud vilat i Hans barndom.

Hos Gråbröderna fann jag följande bön:

F. Till dig, Helige Josef, flyr vi i vår nöd. Sedan vi bett din renaste maka om hjälp, ber vi även förtröstansfullt om ditt beskydd. För den kärleks skull som förenade dig med Guds Moder, den Obefläckade Jungfrun, och för den faderliga kärleks skull med vilken du omfamnade Jesusbarnet, ber vi dig, se med barmhärtighet till den arvedel: Kyrkan, som Jesus Kristus har köpt med sitt Dyrbara Blod.

Alla Kom till vår hjälp med din mäktiga förbön, du den Heliga Familjens säkra skydd och trogna stöd. Vaka över oss, Jesu Kristi utvalda släkte och folk. Håll borta ifrån oss, kärleksrike fader, all villfarelsens smitta och fördärv. Hjälp oss, du vår starke Beskyddare, i vår kamp mot mörkrets makter, och liksom du en gång har räddat Jesusbarnet ur den yttersta livsfara, så försvara nu Guds Heliga Kyrka mot alla fienders angrepp och försåt. Tag oss under ditt beskydd, så att vi efter ditt föredöme och med din hjälp får leva ett heligt liv, dö en salig död och uppnå den eviga glädjen i Himmelen. Amen.

Man kan avsluta med:

F. Med Barnet du på armen bär,
Alla. välsigna oss o Moder kär.

F. I Faderns och Sonens och den Helige Andes Namn.
Alla. Amen.

onsdag 7 oktober 2009

Flytta kyrkbänkar

En kyrkbänk i Oxelösund från flyttas max 14 cm enligt länsrätten, skriver Dagen. Kyrkorådet ville flytta bänken för att underlätta för kyrkvaktmästaren, men man får alltså bara flytta bänken max 14 cm, för annars minskar 1600-tals kyrkans kulturhistoriska värde! Vem är kyrkobyggnaden till för? Människor eller kulturhistoria? Är det en levande (arbets)plats eller ett museum?

Jag sympatiserar starkt med kyrkvaktmästaren eftersom jag har egen erfarenhet av att försöka städa mellan trånga kyrkbänkar. Tack och lov har vår kyrka inget kulturhistoriskt värde så jag behöver inte mäta avståndet mellan bänkarna när jag har flyttat på dem...

Heliga Birgitta, bed för oss!

I dag firar Kyrkan den heliga Birgitta, Europas och Sveriges skyddspatron. Vatikanradion skriver om henne.

Heliga Birgitta, be för Sverige, be för Kyrkans välgång och framgång. Be om omvändelse för oss alla, om nåden att bli lika dig i tro och efterföljelse. Heliga Birgitta, moder, beskydda oss.

tisdag 6 oktober 2009

Positiv nyhet nr 7

Invandring lönar sig! Läs här! Personligen är jag 100 % positiv till invandring. Jag är själv invandrare, majoriteten av mina vänner är det. De är från Latinamerika, Mellanöstern och Afrika.

(och bara så ni vet, jag publicerar bara de kommentarer jag vill...)

söndag 4 oktober 2009

Helige Franciskus, bed för oss

I dag firar Kyrkan ett stort helgon, st Franciskus. Han är väldigt populär bland protestanter, har jag förstått, och många tycks se honom som någon slags fri själ med en stor dos naturromantik. De missar ofta en viktig sak med Franciskus: hans obrottsliga lojalitet mot Kyrkan och påven samt hans askes...

Helige Franciskus, bed för oss!

torsdag 1 oktober 2009

Rosenkransmånaden

I dag börjar rosenkransmånaden, en månad då Kyrkan uppmanar oss att ännu oftare be rosenkransen. Så jag vill uppmana alla katoliker och andra intresserade att be rosenkransen varje dag denna månad. Om du inte hinner hela (5 dekader) be då åtminstone en dekad, för det tar bara ca 5 minuter...

Lilla Thérèse, kyrkolärare

I dag firar Kyrkan lilla Thérèse (1873-1897), jungfru och kyrkolärare. Denna lilla jänta med en järnvilja som kämpade sig in i Karmel när hon bara var 15 år gammal, som dog i stora plågor i tuberkulos när hon var 24 år, blev av påven utnämnd till kyrkolärare. Vad kan en 24-åring ha att lära oss? Svar: allt!

Hon är klokare än de flesta av oss för hennes liv har Jesus i centrum. Namnet Jesus förekommer flera gånger på varje sida i hennes skrifter. Hela hennes liv var en enda kärleksrelation med Jesus, men med en Jesus som, som hon skriver, sov i hennes båt. Hans frånvaro plågade henne, men sporrade henne samtidigt till att utöva trons gärningar , även om hon inte hade trons känslor. När hon kände frestelser mot tron skrev hon ner Trosbekännelsen -med sitt eget blod! Hon ville hålla sig till sanningen, Trons sanning, oavsett vad det kostade henne. Hennes radikalitet tilltalar många men det är också många som missförstår hennes lilla väg och tror att det är en ljuv tillvaro som inte kostar på. Men det är fel: hennes lilla väg består visserligen av överlåtelse, men alla som försökt sig på den vet att det är en mödosam väg för den handlar om att dö, dö bort från sig själv för att leva för Gud och nästan. Att göra trons gärningar när man inte känner trons ljus. Thérèse sa att man måste göra en stor ansträngning för att gå den lilla vägen.

Sanningen var ett ledord för Thérèse. Hon var inte intresserad av annat än sanningen, så som den uttrycks i Kyrkans tro. Hon var obrottsligt lojal mot Kyrkan, mot påven, mot läran, för hon visste att "den som hör er hör mig", och i Kyrkans röst hörde hon sin älskades röst, den Jesus hon ville gjuta sitt blod för.

Hon är i sanning vår tids största helgon.

Lilla Thérèse, stora kyrkolärare, bed för oss!

Uppdatering:

onsdag 30 september 2009

Existerar vi eller lever vi?

"Alla dessa dagar som kom och gick, inte visste jag att det var livet", har någon klok person sagt. (Vem?) Vi blir så intrasslade i problem och svårigheter ibland att vi glömmer bort att leva. Vi existerar dag efter dag men vi är bara halvt närvarande, nedtryckta som vi är av problem: med relationer, med pengar, med jobb, studier eller arbetslöshet osv. Den ena dagen efter den andra blir likadan: vi stressar till jobbet, vi stressar på jobbet, vi stressar när vi hämtar barn från dagis eller skola, när vi handlar mat, när vi lagar och äter den, bara för att sedan sjunka ner i soffan och slötitta på Hollywoodfruar eller något annat meningslöst på tv. Till slut mår vi så dåligt att vi hamnar i depression eller går i väggen. Är detta att leva?

Nej! Det är inte detta som Gud skapat oss för. Jesus kom för att ge oss liv, liv i överflöd. Stanna, sakta farten, LEV. Har då detta stressade halvliv varit förgäves och meningslöst? Nej, Thomas Merton skriver:

"The solution of the problem of life is life itself. Life is not attained by reasoning and analysis, but first of all by living. For until we have begun to live our prudence has no material to work on. And until we have begun to fail we have no way of working out our success." (Thoughts in Solitude)

Först när vi lärt oss något om livet, om oss själva och våra behov, kan vi leva hela liv, liv såsom Gud vill att de ska vara: goda, lyckliga, fyllda av värme, kärlek och sunda relationer. Genom svårigheterna vi möter, problemen vi tar oss igenom, lär vi känna oss själva och våra egna gränser och möjligheter.

Det här låter ju bra, man ska känna sig själv. Men alla som försökt ändra sina liv vet hur svårt det kan vara. Rädsla, låg självkänsla, inrutade vanor osv vill hindra oss från att gå vidare. Men vi måste gå vidare, annars dör vi själsligen. Förändring är av godo. Gud, vår Fader, som alltid är på vår sida vad vi än har gjort, väntar på oss. Han vill ta våra liv med dess onda och goda sidor och förvandla dem till hela liv, helgonliv. Han vill bearbeta oss som krukmakaren bearbetar leran. Om vi bara inte gjorde så mycket motsånd! Om vi bekänner våra synder och inser vårt totala beroende av Hans godhet kan Han göra under med oss. Om vi låter Honom leva i oss blir våra liv hela, helade av Hans Nåd.

Påven och Jesusbarnet av Prag

Vår helige Fader har krönt statyn av Jesusbarnet av Prag i karmeliternas kyrka. Här finns (på engelska) den vackra bön han bad där .

tisdag 29 september 2009

Undrar just...

om jag inte i fortsättningen ska skriva i slutet av varje inlägg att jag inte publicerar otrevliga eller anonyma kommentarer? Fick nyss en kommentar som på intet vis var otrevlig men kommentatorn hade inte skrivit under med namn, alltså blev den avvisad. Stå för det du skriver! Tala om vem du är!

Jesusbarnets välsignelse


Så här ser Jesusbarnet på dig och vill välsigna dig. Vill du ta emot Hans välsignelse?

Klok man, den där Birger Schlaug...

Läs mer här: http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=184112

Filmtips

Vill tipsa om en film som enligt vissa är världens bästa. Jag tycker nog den definitivt hör till de bästa: Nyckeln till frihet. Den har inget med Kyrkan att göra men allt behöver väl inte ha det...
Läs om den här:
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/kronikorer/markuslarsson/article5863268.ab

söndag 27 september 2009

Grattis

Lachen och Patrik Lindenfors, ni vann! Skicka ett mail med era adresser till teija.heljeberg@gmail.com så skickar jag medaljongerna.

Otrevliga kommentarer

Har fått en massa otrevliga kommentarer på sistone och min vana trogen tar jag hellre bort inlägg än medverkar till att sprida sådant.

Det är uppenbart att kärlek till Kyrkan och trohet mot påven väcker mycket motvilja därute. Tänkte tanken att lägga ner bloggen, men nej, jag fortsätter. Jag vill sprida min Herres budskap till dem som vill lyssna. De som inte vill lyssna slipper, för det är deras rätt. Ingen tvingas att läsa min blogg. Det är alldeles frivilligt...

onsdag 23 september 2009

Min syster är i England

Min syster, läromästarinna och förebild lilla Thérèses reliker har anlänt till England för att vördas av de troende, skriver Vatikanradion. O, om jag kunde åka dit!

Utlottning!

Dagens helgon till ära lottar jag ut två medaljonger med Padre Pio. Om du vill delta i utlottningen, skriv en kommentar här nedan. På söndag kväll drar jag vinnarna. Välkommen att vara med!

Padre Pio, bed för oss!

I dag firar Kyrkan Padre Pio. Om honom berättas att han kunde veta vad hans biktbarn inte berättade i bikten, han sågs på två platser samtidigt, han bar Kristi sår på sin kropp osv, osv. Om dessa fenomen vet jag ingenting och har egentligen ingen åsikt om, för de är så långt från min väg som bara är möjligt. Jag vill leva av tro, i mörkret om Herren så vill (och det verkar Han vilja), men det är ett faktum att vår gode Herre leder andra på andra vägar, fyllda av mystiska nådegåvor. Lovad vare Han för det! Hans generositet och uppfinningsrikedom är så stor och fantastisk!

Padre Pio, bed för oss i dag och alla dagar. Var med oss och led oss på Herrens vägar. Var våra själars herde, som du var det för tusentals under dina år som präst.

tisdag 22 september 2009

Ge oss Sverige tillbaka

Ge mig mer mångfald, ge mig mer av olika slags människor, ge mig fler nya infallsvinklar och sätt att leva och tänka! Berika mitt liv, mitt tankesätt, min kultur! Mångfald: JA, enfald: nej!

Uppdatering: eftersom jag inte vill ha debatt om invandring här på min blogg väljer jag att inte publicera en enda kommentar, positiv eller negativ, på det här inlägget. Min blogg, mitt beslut.

fredag 18 september 2009

Viva Chile!

I dag är det Chiles nationaldag och det ska jag fira i kväll med mina chilenska vänner genom att äta empanadas (jättegoda piroger) och dansa lite (eller rättare sagt mycket...). Chilensk cueca kan jag inte men det blir säkert cumbia också...

Viva Chile!

tisdag 15 september 2009

Jungfru Marie Smärtor

När du stod under Korset, Guds Moder, genomborrades ditt Obefläckade Hjärta av smärtans svärd. När jag lider, Moder, vet du vad jag går igenom. Du som alltid står vid min sida som du stod vid din Sons sida, be för mig att smärtan och lidandet inte blir mig övermäktiga. Hjälp mig att härda ut när orättvisa drabbar mig. O du min Moder, lämna mig aldrig...

lördag 12 september 2009

Ta emot Kommunionen i munnen eller handen?

På sistone har jag läst en del (bl.a. detta som jag läste nyss) om hur man bäst bör ta emot Kommunionen: i munnen eller i handen. Jag fick lära mig (eller praxis var) i Sta Eugenia när jag konverterade att ta emot Kommunionen i handen, så det gjorde jag. Men nu har jag tänkt om. Jag tar emot den i munnen efter att ha gjort korstecknet. Det känns mer respektfullt. Helst skulle jag vilja ta emot Kommunionen på knä, som jag har sett en del göra, för att tillbe min Herre.

Vad tänker ni därute? Hur bör man göra?

Litania till Jungfru Marias Heliga Namn

I dag firar Kyrkan Jungfru Marias Heliga Namn. Hennes ljuva namn bör vi åkalla ofta, för hon är vår Moder, Drottning och Beskyddare och den som visar oss vägen till Kristus, hennes Son.

"O name of Mary! Joy in the heart, honey in the mouth, melody to the ear of Her devout clients!" (St Antonius av Padua)


Här finns en litania till hennes Heliga Namn på engelska.

fredag 11 september 2009

Fasta för biskop Anders

Vår biskop firar tre jubiléer som jag tidigare skrivit om men vill inte firas men däremot ber han om förbön. Varför inte gå ett steg längre och fasta för biskopen?

Den 14 september, nu på måndag, firar Katolska Kyrkan det Heliga Korsets Upphöjelse. Jag föreslår den dagen till att fasta för vår biskop. Välj själv det sätt på vilket du fastar. Det är en sak mellan dig och din Herre hur du gör. Om du har möjlighet att gå i mässan, offra då din kommunion för biskop Anders.

Sprid detta bland dina katolska vänner (och andra människor av god vilja) för att så många som möjligt ska kunna delta i denna dag av bön och fasta för biskopen! Visa att det är fler som stöder biskopen än som stöder Katolsk Vision!

torsdag 10 september 2009

Dörrbönen

Ur Marie Obefläckade Hjärtas kärleksflamma, bönbok utgiven av Ave Maria Publikationer:

"Efter P. Rafael Zarzycki OFMConv. Hur många gånger låser vi inte upp och öppnar dörrar under dagens lopp. Naturligtvis gör vi detta helt automatiskt utan att tänka. Denna vanliga handling kan bli ett utomordentligt tillfälle att be till Herren för själarna i Skärselden. Vad vi ber om i varje bön för själarna är ju att de Himmelska Portarna ska öppnas för dem.

Be gärna följande bön, eller med egna ord, varje gång du öppnar en dörr:"

Barmhärtige Jesus, för Ditt Heliga Lidandes och Blods skull,
öppna nu Himlens Portar för många själar i Skärselden. Amen.

onsdag 9 september 2009

Ett önskeinlägg till..

Johanna G önskade ytterligare en sak: "Kan du inte skriva ett inlägg om rosenkransen? Inte det "mekaniska", dvs hur många av vilken bön osv, utan mer om den meditativa biten. Hur man hittar in i den. T.ex. utifrån vinkeln om hur du kom i kontakt med den och om du hade några svårigheter med den innan du "förstod dig på" den?"

Det skriver jag gärna om för jag älskar rosenkransen.

Jag köpte min första rosenkrans när jag var 15, alltså flera år innan jag blev katolik och bad den ibland som en rent muntlig bön, alltså jag upprepade bönerna utan att meditera över mysterierna, de olika händelserna i Herrens och Marias liv. När jag kom till sta Eugenia och påbörjade undervisningen för att konvertera upptäckte jag meditationen. I början var det svårt, för jag hade inte tillräckligt med kunskap om de bibliska texterna och Kyrkans lära men jag använde mig av Oremus och Bibeln för att komma till rätta med det. Det är det vanliga med mig: min väg till fördjupning i tron går ofta genom böcker...

Allteftersom jag bad rosenkransen med Oremus i handen lärde jag mig i vilken ordning de olika mysterierna kom och hur de hörde samman med mitt liv. T.ex. Bebådelsen: Marias ja till Gud, mitt ja till Gud, hennes besök hos Elisabeth: min relation till andra människor osv. Rosenkransen mekaniska sida, eller vad man nu ska kalla den, ger en god grund för meditationen. När man upprepar dessa kända ord går pulsen ner och man blir lugn och så att säga omsluten av böneorden. Det händer ibland fortfarande att jag ber den enbart muntligt, när jag känner mig trött eller ledsen och helt enkelt önskar att bara vara med min mamma... Vi måste inte prestera i bönen, för bön är att vara med vår bäste Vän (och Hans Mamma, för där Han är finns Hon).

Eftersom rosenkransen är en bön grundad i Skriften ger den ständig näring till vårt andliga liv. Man kan be rosenkransen varje dag hela sitt liv och ändå alltid hitta nya infallsvinklar, ny inspiration till vårt liv med Jesus. Bibeltextens rikedom ger oss det. Visst kan man meditera över texterna utan att be rosenkransen men att upprepa bönerna och flytta kulorna mellan fingrarna ger en god hjälp för koncentrationen. Åtminstone för min del tycker jag att rosenkransen gör min bön mindre självcentrerad.

Jag bär alltid med mig en rosenkrans, i fickan eller i väskan, för dess fysiska närvaro påminner mig att be. Krucifixet påminner mig om Kristi lidande, medaljongen med Maria eller något helgon påminner mig om Kyrkan och helgonen. I sig själv, utan ord, är den en uppmaning till bön och tro och även en påminnelse om att Maria, min mor, beskyddar mig och vägleder mig. Jag känner det fysiskt när jag stoppar handen i fickan och rör vid rosenkransen.

Grattis till vår biskop!

Vår käre biskop Anders firar tre jubiléer just nu men vill inte bli firad. Däremot önskar han förböner. Därför vill jag upmuntra alla trogna katoliker och alla människor av god vilja att dagligen be för vår biskop. Eller varför inte rent av fasta för vår biskop...?

Önskeinlägg

Johanna G skrev: "Berätta om en humoristiskt situation eller en positiv överaskning som du varit med om i kyrkan. Gärna på senare tid. Behöver självklart inte vara något "storslaget", utan alldeles vanlig vardagshumor är mer än tillräcklig. :)"

Här är min lilla historia. Den hände inte helt nyligen men den är härlig och sann.

En liten pojke, 3-4 år, går fram till prästen vid kommunionen. När han fått välsignelsen säger han högt och ljudligt: "Tack, fader!" Alla ler, även prästen. När han går från altaret vänder han sig om, säger "Hej då, fader!" och går och sätter sig på sin plats. Prästen svarar. Alla i kyrkan ler ännu mer och prästen likaså. Den söndagen gick vi hem med värme i hjärtat.

tisdag 8 september 2009

Grattis på födelsedagen, Guds Moder!

I dag firar Kyrkan Jungfru Marias födelsedag och det är tillika min församlings patronatsfest.

Hur kan jag beskriva vad Maria betyder för mig? Hon är min Moder och Moder till min Herre. Hon är min förebild i tro och lydnad, hon är min vägledare och min drottning. Hon är den som förmedlar all Nåd till mig. Detta är inte en dogm (än) men jag vet att det är så. Allt gott kommer till mig genom henne och genom henne finner jag Jesus. Hon är genomskinlig och lysande. Hon är den som leder mig och inspirerar mig och under dessa långa månader när Jesus kändes så avlägsen fanns hon kvar och höll mig kvar i Kyrkan och gav mig kraften att härda ut. O du min Härskarinna, jag ger dig i dag mitt liv. Gör något gott av det, till din Sons ära.

1-årsjubileum

I morgon är det 1 år sedan jag skrev mitt första blogginlägg. Hur ska man då fira det? Jag har sett andra bloggare erbjuda sina läsare möjlighet att önska inlägg och det tycker jag är en kul grej. Så , varsågod, om du vill att jag ska skriva om något ska jag försöka göra det. Men snälla, be mig inte skriva om det positiva med Katolsk Vision eller andra kyrkokritiker, för det gör jag bara inte. Jag vägrar att skriva något mot min Kyrkas tro. Och som ni kanske vet vid det här laget är jag heller ingen debattör, utan vill i all stillhet hålla fram min Kyrkas lära som ett medel för frälsning för världen. Jag vill hellre skapa en atmosfär för bön än ett debattforum.

måndag 7 september 2009

Facebook

Den senaste tiden har jag fått en hel del inbjudningar från folk som har Facebook. Ska registrera mig för jag tycker det verkar kul. Återkommer när det är gjort.

söndag 6 september 2009

Vadstena



Var i Vadstena i går men träffade inte en enda bloggare, tyvärr. Efter mässan och besöket på det katolska torget var både barnen och jag hungriga och gick till en pizzeria i stället för att leta bloggare. Ska försöka ta mig till Stockholm eller Uppsala snart för att träffa er...

Men vilken fin dag det var i Vadstena i går! Både grabbarna och jag är helnöjda. När vi kom fram till borgården såg jag en hel radda präster som tog emot bikt så jag ställde mig i kön. Första gången jag biktat utomhus och stående! Biskopen hade beslutat om partiell avlat med de vanliga villkoren. Avlaten är nog det mest missförstådda i den katolska tron men jag har lärt mig att det inte är någon idé att försöka förklara för folk är så inkörda i det tröttsamma pratet om medeltida missbruk. Den som vill kan läsa på länken ovan.

Mässan var jättefin och kören sjöng så vackert. Heder åt dem! Och vilken biskop vi har! Han är Guds gåva till vårt stift. Vi fick ingen sittplats men det gick bra ändå. Att knäböja på grus är dock ingen höjdare...

På det katolska torget fanns franciskanerna från Jönköping och de delade ut gratis bönböcker. Underbara böcker, bland annat Den heliga manteln, en bönbok till st Josef. Den kommer att bli min ständiga följeslagare. Jag har hela mitt katolska liv älskat och vördat st Josef, så den boken är jag extra glad för. Franciskanerna sålde också olika typer av rosenkransar. Jag köpte två: Jesu heliga Anletes lilla krona och det Allraheligaste Sakramentets lilla krona.

Efter lunchen gick vi till Blåkyrkan där vi tillbringade en stund i bön vid Birgittas reliker. För lite drygt 14 år sedan var jag där och bad Birgitta ge mig ett barn för vi hade försökt förgäves i två år. Min äldste är resultatet av det, så nu fick jag tillsammans med honom tacka den heliga Birgitta!

Under Sakramentsprocessionen från Birgittasystrarnas kloster fungerade inte högtalarna så vi som gick långt bak hörde inte sången och under början av andakten i Blåkyrkan hörde vi inget heller men sedan kom ljudet tillbaka och dagen avslutades högtidligt med Sakramental välsignelse.

Sammanfattningsvis kan sägas att vi är mycket nöjda med dagen och åker nästa gång också! Det känns som en nytändning i mitt andliga liv som varit i torka ändå sedan stilla veckan. Jesu närvaro börjar kännas igen! Halleluja!
Uppdatering: Dagen skriver om vallfärden här.

fredag 4 september 2009

USA:s nunnor ska granskas

Vad bra att USA:s nunnor ska granskas! De har ju lovat Kyrkan lydnad så det är bra för dem att Kyrkan granskar om de håller sina löften. Klosterlöften är allvarliga saker, inget man ska ta lätt på. Om en nunna inte vill lyda, kan hon alltid lämna klostret. Då är hon fri att göra vad hon vill.

torsdag 3 september 2009

Ge som gåva vad ni har fått som gåva

Så heter det fina häftet om Kyrkans riktlinjer för katekesen i Stockholms stift som jag fick av syster S i går. Jag har läst lite i det och det slår mig att trosundervisningen (katekesen) i våra församlingar är så viktig. Den har som syfte att den som tar emot undervisningen ska få en levande relation till Kristus och Kyrkan. Jag bävar lite inför en sådan uppgift. Det är samtidigt så otroligt roligt att vara kateket! De barn jag undervisar går i femte och sjätte klass och de är helt underbara! De ger mig mer än jag någonsin kan ge dem.

I häftet står följande (s. 22):

"Hur kan vi veta vad vi ska undervisa om i katekesen? Hur kan vi få en säker kunskap om trons innehåll? Den heliga Traditionen och den heliga Skrift bildar tillsammans den heliga skatt som har anförtrotts åt Kyrkan, Guds Ord. Källan till katekesens innehåll är Guds eget Ord. Guds Ord är ett, uttalat som Sonen, före all tid, in i tiden i vår värld och utanför tiden i alla evigheter. Ekot av detta enda Ord tonar genom Skriften och Traditionen. Tillsammans utgör de källorna för all katekes. Skriften och Traditionen uttrycker genom mänskliga författare och uttolkare den gudomliga sanningen, Guds Ord. Som Sonen lades i mänskliga händer har Gud anförtrott sitt Ord åt oss människor."

Och vidare (s 23):

"-Guds Ord begrundas och förstås djupare med hjälp av hela Guds folks trosmedvetenhet (sensum fidei), vilket vägleds av läroämbetet.

-Guds Ord firas i Kyrkans liturgi, som är en ständig utläggning och förkunnelse av Ordet.

-Guds Ord lyser fram genom Kyrkans tvåtusenåriga historia och alldeles särskilt i helgonens liv.

-Guds Ord studeras och utforskas av teologerna, som så vidgar och fördjupar vår tro.

-Guds Ord blir synligt genom alla goda strävanden i samhället.

Alla dessa punkter är källor till katekesens innehåll. De tre primära källorna är den heliga skrift, traditionen och läroämbetet. I den heliga skrift talar Gud själv till oss genom den helige Andes förmedling. I den heliga traditionen tar vi emot apostlarnas undervisning, som på ett autentiskt sätt förvaltas av Kyrkans läroämbete. Skriften, traditionen och läroämbetet talar med en röst, var och en på sitt eget språk, och de är alla tre på sitt speciella sätt de primära källorna för det vi ska förmedla i katekesen."

I häftet finns mycket mer matnyttigt att hämta och jag kommer säkert att återkomma till det fler gånger. Det finns något jag efterlyst länge: en läroplan för vad man ska fokusera på i undervisningen. För 'mina' barn är det bland annat följande (s 58):

"-De unga skall få en fördjupad kunskap om frälsningshistorien och Jesu liv och den egna relationen till Krisus ska stärkas.

-De unga skall bli alltmer förtrogna med mässan och Kyrkans liv.

-De ungas samveten skall utvecklas och de skall vänja sig att regelbundet ta emot försoningens sakrament."

I går var det första träffen med barnen och ungdomarna och nu väntar 7 tillfällen till innan jul. Jag ser fram emot dessa onsdageftermiddagar med katekes och mässa.

tisdag 1 september 2009

Dilemma

Jag har hamnat i ett litet dilemma. Jag brukar inte publicera anonyma kommentarer, dvs från personer som inte skriver namn eller alias. Den aktuella kommentaren är helt ok, men som sagt, personen har inte talat om vem han/hon är. Det stör mig att man inte talar om vem man är. Så jag väljer att avsluta diskussionen och ta bort inlägget. Kalla mig gärna småaktig eller något annat men det är min blogg... som jag för övrigt har funderat på att avsluta. Någon som vill att jag ska fortsätta?

söndag 30 augusti 2009

Självmord

Fick just reda på att en gammal klasskamrat tagit livet av sig genom att hoppa framför tåget i somras. Vi förlorade kontakten nästan direkt efter skolan men jag har tänkt på henne ibland. Hon är den tredje av mina vänner som begått självmord. Lilla Pernilla, varför gjorde du det?

Jag vet inte om hon hade barn men jag hoppas att hon inte hade det.

I kväll när jag går till kyrkan ska jag be fader T läsa mässan för henne.

Herre, giv henne den eviga vilan och låt det eviga ljuset lysa för henne. Må hon vila i frid. Amen.
Må hennes och alla de avlidnas själar genom Guds barmhärtighet vila i frid. Amen.

Uppdatering: fick reda på att hon hade barn... Arma stackare!

lördag 29 augusti 2009

Andlighet i sjukvården

Läser i Dagen att en svensk (Åsa Jonsson) ska leda den europeiska själavården inom sjukvården. "Hon säger att den viktigaste uppgiften för ECPCC är att få sjukhus och beslutsfattare att förstå hur viktig den andliga vården är för människors välbefinnande."

Det här får mig att tänka på när jag var i Bolivia för två år sedan och F som jag reste med behövde opereras. Det var en mindre operation men jag var orolig ändå. När de började förbereda honom för operationen och jag var ensam kvar med N visade hon mig att utanför rummet där vi väntade fanns ett litet altare med ett krucifix och några helgonstatyer. Efter att jag bett där några minuter kände jag mig mycket lugnare och bättre till mods. Så, ja, för mig i det ögonblicket var detta lilla altare som påminde mig om att be väldigt viktigt. När man själv eller någon man älskar är sjuk känner man sig väldigt liten och den andliga aspekten, där man knyter an till något större än sig själv, är en ovärderlig hjälp. Det gjorde att jag kunde glömma mig själv och hjälpa F.

lördag 22 augusti 2009

Vanekristna?

Vissa människor använder ordet vanekristna om andra. Det brukar innebära någon form av nedvärdering: att de inte tar tron på allvar, inte förstår vad den innebär osv. Hur i hela fridens namn kan någon se in i en annan människas själ och göra en bedömning av halten av den människans kristna tro? Bara Gud kan bedöma vem som är äkta kristen eller inte. Endast Gud tillkommer domen. Och vad gäller kristna församlingar så består de av bristfälliga människor som ibland gör sitt bästa att leva sin tro och ibland inte. Titta inte så mycket på andras brister, fokusera på att rätta till dina egna. Döm inte, ty med den dom du dömer med ska du dömas själv. Frikänn så blir du frikänd. Guds barmhärtighet är större än människors.

fredag 21 augusti 2009

Födelsedag

I dag fyller yngste sonen 11 år! Han är en väldigt snäll pojke som hittar på tusen sätt att tala om sin kärlek till mamma. Han skriver små lappar till mig: jag älskar dig, mamma är bäst och du är underbar kan det stå på dem. Han pussar och kramar mig även när kompisarna ser på. Han gör mig mycket lycklig.

Han är en god kamrat och har blivit vald till kamratstödjare i skolan. Ett utmärkt val, tycker jag. När han gick i tvåan såg jag honom spela fotboll med ett gäng killar. En lite äldre kille ramlade och slog sig rätt så rejält men ville inte gråta inför kompisarna. Elias gick fram till honom, räckte honom handen och hjälpte honom upp och frågade hur det gick. Sådan är min pojke. Jag är mycket stolt över honom.

Grattis på födelsedagen, min älskling!

fredag 14 augusti 2009

Är detta en definition av en kyrka?

I Dagen står att svenska kyrkan definierar sig själv på följande vis: "Svenska kyrkan är en idéburen organisation som arbetar nationellt och internationellt utifrån kristna värderingar. Jag trodde kyrkor ska predika Kristus, inte idéer... Det bekräftar min misstanke att svenska kyrkan inte är en kyrka utan statens institut för religiösa frågor.

söndag 9 augusti 2009

Medeltidsdagar i Arboga

I går var grabbarna och jag i Arboga för medeltidsdagarna. Det är något vi tycker är jättekul. På lördagen är det alltid ett medeltida bröllop så vi tog ett tidigt tåg för att inte missa när brudparet presenterades från scenen vid torget. Vi åt frukost i Ahlöfsparken och sedan gick vi och tittade på Sankta Karins örtagård. Om någon inte har känt på en ört som heter Lammöra så gör det om ni har chansen! Bladen känns underbart mjuka att ta på. När jag får min trädgård, någon gång i framtiden, ska jag definitivt ha en örtagård.

För första gången var vi i Trefaldighetskyrkan där bröllopet och mässan ägde rum. Vilken besvikelse! Det var på svenska! Jag var helt säker på att det skulle vara på latin. Vi kom in i kyrkan lagom till den eukaristiska bönens början och prästen läste på svenska. Jag trodde det skulle sjungas på latin. Anpassning till nutiden antar jag. Svenska kyrkan i ett nötskal...

På marknaden fanns en massa fina saker men det enda jag köpte var faktiskt brända mandlar och en medaljong med Vår Fru av Guadalupe. Det fanns fina kors och krucifix, rosenkransar och t.o.m. en liten Mariastaty, men jag har väldigt mycket sånt... Äldste sonen köpte ytterligare en flöjt och yngste sonen köpte en riddare med häst. Vi ser fram emot nästa år. Man kanske skulle vara medeltidsklädd då?
(Datumen på fotografierna stämmer inte. Jag använde yngste sonens kamera för den är bättre än min och jag kollade inte datumet.)

söndag 2 augusti 2009

Läkare är Guds händer

En man i USA gick inte till doktorn med sin sjuka dotter för han trodde att hans tro skulle bota henne, skriver Dagen. Horribelt, av flera anledningar enligt mitt sätt att se. Han trodde att hans tro skulle bota, men det är Gud som kan bota, inte en persons tro. Dessutom verkar han höra till dem som tror att den som går till läkare inte tror på Gud. Jag tror att Gud verkar genom läkare. Han använder sig av vetenskapen för att göra våra liv bättre och friskare. Visserligen använder vi människor ibland vetenskapen till att förstöra Guds skapelse, men ändock tror jag att läkare är Guds händer här på jorden. Jag hoppas och ber att den här mannen kommer till insikt och ser vad han har gjort mot sin dotter.

Det finns inget motsatsförhållande mellan tro och vetenskap, åtminstone inte för en katolik. Den vanliga världen har Gud skapat och vetenskapen utforskat. Visst tror jag på mirakler men det vardagliga är nog så fantastiskt. Att solen går upp och ner varje dag är ett sant mirakel. Att se in i ett nyfött barns ögon är ett mirakel. Kärleken är ett mirakel. Det som vi kallar vardag duger gott åt mig och om mina barn blir sjuka ber jag till den store Läkaren att doktorn ska kunna ge bot mot sjukdomen.

måndag 27 juli 2009

Åka till Vadstena i september?

I går efter mässan kom tre tjejer (15-16 år) fram till mig (41 år) och frågade om jag ska med till Vadstena på stiftsungdomsdagarna. När jag konstaterade att jag nog inte räknas som ungdom längre ville de att jag ska följa med som ledare. Är de inte gulliga? Jag blev så glad över att de vill att jag ska följa med. Jag ska diskutera saken med fader T, vår kyrkoherde, när jag träffar honom på onsdag. Jag har nog tänkt åka på lördagen i alla fall, men visst vore det kul att vara med på fredagen också. Jag konverterade strax innan jag fyllde 20 men har aldrig varit med i SUK så det vore en rolig erfarenhet. Det känns dessutom bra att veta att våra ungdomar har förtroende för mig. Dessa tjejer är väldigt aktiva i kyrkan och hör till dem som stannar kvar efter konfirmationen. En av dem är jag konfirmationsfadder till. Tillsammans med dem ska vi dra i gång ungdomsverksamheten ordentligt till hösten.

Vad gör ungdomarna i era församlingar? Ge gärna tips på vad man kan göra!

onsdag 22 juli 2009

Sta Maria Magdalena, be för oss!


Heliga Maria Magdalena, du Apostlarnas apostel, du som förkunnade Herren, du som älskade Herren, be för oss.

torsdag 16 juli 2009

Harry Potter

Var på bio i går kväll och såg Harry Potter och Halvblodsprinsen med barnen och min syster. Gå och se den! Den var jättebra: spännande, välgjord och mycket rolig. Jag är barnsligt förtjust i Harry Potter, både böckerna och filmerna, men den här var den absolut bästa av dem.

Jag vet att det finns många kristna som inte tycker om Harry Potter, men jag hör inte till dem. Visst, det handlar om magi, men lika mycket, eller mer, om vänskap, lojalitet och om att välja det goda före det onda. Och det är det goda som vinner. Ser fram emot nästa film.

Vår Fru av Berget Karmel

I dag firar Kyrkan Vår Fru av Berget Karmel. Guds Moder har många gånger lovat sitt beskydd till den som ärar henne. Hon gav oss Karmels bruna Skapular som ett tecken på detta. Jag tror på hennes löfte och vet att hon tar hand om mig, hon min Moder, min Syster och min förebild.


tisdag 14 juli 2009

Finlands nye tangokung

I Seinäjoki korades den nye tangokungen i helgen, skriver Vasabladet. Han heter Amadeus Lundberg, är blott 20 år, söt som bara den och sjunger som en verklig tangokung!




måndag 13 juli 2009

Kaldeisk fest i Sverige när tragedin slår till i Irak

I går var jag och grabbarna på kaldeisk mässa och fest i Tennishallen i Köping. Det hela började med mässa inomhus eftersom det regnade. Efter mässan var det mat och vilken mat! Ett långbord fullt med de mest fanstastiska rätter stod framdukat utomhus (det hade slutat regna). Har tyvärr inga bilder för min vana trogen glömde jag kameran hemma! När vi ätit klart började det regna igen så festen flyttade in. Folk dansade, skrattade, umgicks och hade helt klart väldigt roligt. När det var dags för fika fick kom de med alla möjliga godsaker till mig så jag var helt proppmätt! De är underbara och generösa, dessa irakier.

Grabbarna var inte med på hela festen för de gick hem lite tidigare, men min yngsta kommenterade att mässan var jättefin även om han inte förstod vad de sa. Om ni har möjlighet, gå i den kaldeiska mässan. Den är verkligen vacker och de sjunger jättefina sånger. Dessutom är det en riktig mässa så vi uppfyllde vår söndagsplikt genom att vara med där, så i stället för kvällsmässa blev det en mysig stund i soffan med barnen och Men in Black II! Jättekul film!

Läser i dag i Dagen att det var attentat mot kyrkor i Bagdad i går med 4 döda och många skadade. I Vårfrukyrkan var det värsta attentatet där de 4 döda befann sig. Fruktansvärt att man attackerar platser för tillbedjan. Det är ett direkt angrepp på Gud, på Kyrkan, på människans djupaste och vackraste sidor.

Här i Sverige riskerar vi inte att dödas när vi går i kyrkan. Vi blir bara förlöjligade när vi talar om att vi gör det men det är ingen som, Gud vare tack, placerar bomber i våra gudshus. Tacka Gud och be! Tacka Honom för vårt lugna samhälle, be för fred i Irak och resten av världen!

lördag 11 juli 2009

Los Fabulosos Cadillacs

Låten heter Padre Nuestro och jag gillar den skarpt!

torsdag 9 juli 2009

Goda och kloka ord från st Jean Marie Vianney

Gud är så god att trots alla förolämpningar som vi ger honom, leder han oss till himlen, nästan mot vår vilja – Han är som en moder som bär sitt barn på en farlig stig, och som är fullt upptagen med att undvika farorna, medan hennes barn sparkar henne och behandlar henne illa.

Det som Gud framför allt ber oss om är tillit. När han tog på sig våra liv på sina axlar, går hans godhet och rättvisa till att hjälpa oss i nöden.

Er rikedom kan endast mätas med hur stor er tillit till Försynen är.

När man älskar sina kors, har man inga, men när man skjuter dem ifrån sig, krossas man under dem.

Man ser att kärleken till Gud är äkta när den visar sig genom de handlingar man gör för att honom.

Om någon säger till er. ”Jag vill bli rik, vad ska jag göra?” är svaret ”Arbeta”. Då så, och vad gäller att komma till himlen, måste man lida.

Vårt största kors är vår rädsla för korset.

Personer av världen bedrövas av att ha kors, de sanna kristna bedrövas då de inte har några.

Allting går bra om vi bär våra kors.

De flesta människor vänder ryggen till korset och flyr. Ju mer de springer, desto mer förföljer de korset. Vi borde springa efter korset som den girige springer efter pengar.

Människan har en vacker funktion – att älska och att be. Detta är människans glädje på jorden.

Det är hur mycket vi har älskat som beräknar vår plats i himlen.

Sättet att bekämpa djävulen på då han väcker hatiska tankar i oss mot någon som har gjort oss illa, är att genast börja be för dessa människor.

Ju mer vi ber, desto mer vill vi be. Liksom fisken som först simmar vid ytan och sedan dyker ner, djupare och djupare, dyker själen och förlorar sig i sötman att tala med Gud. Tiden verkar aldrig lång när man ber.

Ord kan övertyga, men föredömen är medryckande.

(Källa: http://www.radiovaticana.org/sv1/Articolo.asp?c=299694)

fredag 3 juli 2009

Pietistisk samling i Österbotten

Vasabladet rapporterar att en stor pietistisk samling, Herättäjäjuhlat, ska hållas i Seinäjoki i Österbotten i helgen. För många år sedan (någon gång i början eller mitten av 80-talet) var jag med min mormor på en sådan samling i Lapua där hon bodde. Det var en rätt så speciell upplevelse med allvarliga predikanter, kvinnor i väldigt mörka kläder och mycket långa och långsamma psalmer. Dessa långa och långsamma psalmer sjöngs även på mormors begravning några år senare. Det jag minns mest var allvaret och betoningen på synden, men jag var i och för sig bara där ett par timmar. Jag kanske valde fel predikant att lyssna på. Kanske de andra mer betonade nåden och glädjen i Gud. I vilket fall som helst fick den predikan jag hörde mig inte att vilja bli med i deras samfund. Jag minns inte om jag lämnat svenska kyrkan redan då för jag minns inte exakt vilket år det var. Jag gick ur svenska kyrkan när jag blev kristen som 15-åring. Det var en fullt naturlig konsekvens för mig att gå ur kyrkan, för jag fann inte Kristus där. Jag har aldrig funnit Kristus i svenska kyrkan. Han väntade på mig i tabernaklet i katolska domkyrkan på Söder i Stockholm...

onsdag 1 juli 2009

Jesu Dyrbara Blods Krona

Bes med den vanliga rosenkransen.

På de ensamma kulorna:

Evige Fader, jag offrar Dig Jesu Dyrbaraste Blod som gottgörelse för mina synder, till hjälp för de heliga själarna i Skärselden, särskilt för de mest övergivna. Tag emot dem i dag i Ditt Rike så att de tillsammans med Änglarna och den Allraheligaste Jungfrun kan lova och välsigna Dig i evighet. Amen.

På de tio kulorna:

Min Jesus, jag ber om förlåtelse och barmhärtighet för Ditt Dyrbara Blods oändliga förtjänsters skull.

Efter fem dekader ber man avslutningsvis tre gånger den föregående bönen: Evige Fader...

tisdag 30 juni 2009

Jesu Hjärta månad

I dag, denna dag som verkar bli riktigt het, slutar juni månad men inte Jesu Hjärta månad. I vanliga fall är Kyrkans månader lika långa som den vanliga kalenderns men våra kaldeiska damer i Köping som varje dag under maj och juni ber rosenkransen i kyrkan säger att Jesu Hjärta månad har 33 dagar, ett för varje år Jesus levde på jorden. Alltså slutar Jesu Hjärta månad på fredag och då slutar även deras dagliga rosenkrans med ett hejdundrande kyrkkaffe. Dessa damer vet hur man ordnar kyrkkaffe! Överdådigt är ett ord som kommer mig för! Jag är inte kaldé men brukar ibland vara med i alla fall. Jag har lärt mig så mycket att jag vet när de ber Fader vår (stående eller knäböjande med händerna upplyfta), Hell dig, Maria (jag känner igen Marias och Jesu namn, och heliga Maria heter Mart Maryam eller nåt sånt) och Ära vare Fadern (de knäböjer). Jag ber med dem på svenska. Jag tycker mycket om dessa damer som är så trogna rosenkransen att de under två månaders tid varje dag går till kyrkan för att be den. Att be rosenkransen hemma är en sak, för det tar bara 20 minuter, men de tar sig tid att gå till kyrkan dagligen. Jag erkänner att de har en hel del att lära mig... Festen på fredag ska jag naturligtvis vara med på!

Efter Jesu Hjärta månad kommer Jesu Dyrbara Blods månad. Jag återkommer med en jättefin rosenkrans, Jesu Dyrbara Blods Krona.

På tal om rosenkransen: jag hittade en lapp där jag skrivit följande:
Om rosenkransen: repetitionens monotoni och välsignelse.
Har inte en aning om varifrån jag fått detta. Någon som vet?

söndag 28 juni 2009

Min dopdag

I dag, den 28 juni, är det min dopdag. Jag var bara 13 dagar när jag döptes och jag tackar Gud, och min mamma, för mitt barndop.

Dessutom är det st Irenaeus' fest i dag. Läs hans bok här (på engelska)!

torsdag 25 juni 2009

St David av Munktorp

I dag firar Kyrkan st David av Munktorp, vårt lokala helgon. Han levde på 1000-talet och föddes i England, men var munk i Cluny innan han kom till Västmanland. Till min stora skam måste erkännas att han inte firas i Köping... Det måste ändras på till nästa år! Då ska jag försöka få till en pilgrimsfärd till Munktorp.

Dagens kollektbön:

Herre, låt den helige abboten David föra vår talan, ty vi kan inte åberopa oss på egna förtjänster utan behöver stödet från den bedjande kyrkan i himmel och på jord. Genom din Son, Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande lever och råder i evigheters evighet. Amen.

tisdag 23 juni 2009

Pilgrimsled invigd

I går invigdes en sträcka av Romboleden, en medeltida pilgrimsled som förbinder st Olavs Nidaros med St Jakobs Santiago de Compostela. Medeltidsromantiken är stark i Västra Mälardalen när man får se kommunalråd i franciskansk ordensdräkt... Franciskaner är ju starkt förknippade med Arbogas medeltidshistoria. Där finns en väldigt fin franciskankyrka från 1300-talet. I början av augusti har man också medeltidsdagar då man firar sin historia. Det tar bara 10 minuter med tåg till Arboga från Köping så vi brukar alltid åka dit.

På tal om Santiago de Compostela så pratas det i vår lilla kyrka om en pilgrimsfärd dit nästa år. Vi funderar på att gå den franska vägen som visst ska vara 300 km. Inget är bestämt men det vore en upplevelse. Min yngste heter Jakob i andra namn så jag har desto fler skäl att gå dit för att besöka hans helgon.

måndag 22 juni 2009

Hemester

Enligt Svenska Dagbladet är en ny trend hemester, dvs att semestra hemma. Orsaken till detta ska vara att folk inte har råd att åka bort. För min del blir det hemester för att jag ska jobba hela sommaren. Nackdelen med att börja ett nytt jobb i juni... Nåväl, det gör mig ingenting för jag trivs hemma i Köping. Jag jobbar ju bara halvtid så jag ska nog ha gott om tid att 'hemestra'. Det får bli korta utflykter på cykel eftersom jag inte har bil. En tripp till Munktorp för att besöka St David, vårt lokala helgon, kanske, eller en fika i Kolsva, eller en badresa till Malmön vid Mälaren. Det finns fina cykelvägar dit. Vi har ju vårt eget 'mini-Skansen' också, Gammelgården, fast utan djur. I Karlbergsskogen finns fina promenadvägar.

När barnen var små besteg vi världens högsta berg. Ligger inte det i Köping?!? Jodå, när man är liten är Bondgårdsberget riktigt högt! Kanske en liten nostalgitripp med barnen för att minnas när vi besteg världens högsta berg och hade picknick vid dess fot... Vi har ju dessutom Ströbohög med fin utsikt.

I helgen är det Västerås Cityfestival så det blir en tur dit på fredag för att se Måns Zelmerlöw. Tåget dit tar bara 20 minuter.

Det blir nog en tur till turistbyrån nån dag, för att ta reda på vad hembygden mer har att erbjuda. Återkommer med turisttips om Köping!

lördag 20 juni 2009

Jesu och Marie hjärtan, förenade

I Jesu och Marias förenade Hjärtan finns all Guds kärlek nedlagd. I deras rena Hjärtan finns allt vårt hopp. Jesu och Marias Hjärtan, förenade, är vägen till Faderns Hjärta. I deras Hjärtan viskar den helige Ande till våra hjärtan vad vi ska göra. Deras enhet och renhet är hoppet för vår värld, den värld som är så vacker, för den är en reflektion av vår Guds skönhet, den skönhet som uppenbarar sig i Jesu och Marias förenade Hjärtan.

onsdag 17 juni 2009

Ny biskop i mitt Finland

Dagen rapporterar att Finlands 10 000 katoliker får en ny biskop. Han heter Teemu Sippo. Grattis, finska katoliker!

För 20 år sedan ungefär var jag hos karmelitnunnorna i Espo och träffade dåvarande biskopen Verschuren. Han var pådrivande i kampanjen för att få ett Karmel i Finland och sa att han skulle velat bli deras första novis, om omständigheterna varit andra... När jag tittar på bilderna från klostret känner jag bara igen en av de ursprungliga nunnorna från Kalifornien, så kommuniteten har vuxit, lovad vare Gud, för ett kontemplativt kloster är nödvändigt i varje stift. Kontemplativa kloster är kraftkällor för allt liv i Kyrkan. De ber, fastar och offrar för oss alla. Björn Ranelid lär ska ha sagt att karmelitklostret i Glumslöv är orsaken till att inte Sverige går under... (Vet inte om det är sant att han sagt det för jag har inte fått det bekräftat, men i sak är citatet rätt. Jag är säker på att karmelitnunnornas bön bär oss andra.)

Om en knapp månad firar vi Vår Fru av Berget Karmel! Om jag bara kunde åka till Glumslöv den dagen! Karmelitnunnorna kommer ut i samtalsrummet efter mässan så man har chans att träffa dem, vilket är ett ovanligt privilegium. Dessa kvinnor är de friaste och lyckligaste jag någonsin träffat. Klostrets murar befriar dem från mycket onödigt som vi andra kämpar för. Karmel är himlen på jorden.