torsdag 3 september 2009

Ge som gåva vad ni har fått som gåva

Så heter det fina häftet om Kyrkans riktlinjer för katekesen i Stockholms stift som jag fick av syster S i går. Jag har läst lite i det och det slår mig att trosundervisningen (katekesen) i våra församlingar är så viktig. Den har som syfte att den som tar emot undervisningen ska få en levande relation till Kristus och Kyrkan. Jag bävar lite inför en sådan uppgift. Det är samtidigt så otroligt roligt att vara kateket! De barn jag undervisar går i femte och sjätte klass och de är helt underbara! De ger mig mer än jag någonsin kan ge dem.

I häftet står följande (s. 22):

"Hur kan vi veta vad vi ska undervisa om i katekesen? Hur kan vi få en säker kunskap om trons innehåll? Den heliga Traditionen och den heliga Skrift bildar tillsammans den heliga skatt som har anförtrotts åt Kyrkan, Guds Ord. Källan till katekesens innehåll är Guds eget Ord. Guds Ord är ett, uttalat som Sonen, före all tid, in i tiden i vår värld och utanför tiden i alla evigheter. Ekot av detta enda Ord tonar genom Skriften och Traditionen. Tillsammans utgör de källorna för all katekes. Skriften och Traditionen uttrycker genom mänskliga författare och uttolkare den gudomliga sanningen, Guds Ord. Som Sonen lades i mänskliga händer har Gud anförtrott sitt Ord åt oss människor."

Och vidare (s 23):

"-Guds Ord begrundas och förstås djupare med hjälp av hela Guds folks trosmedvetenhet (sensum fidei), vilket vägleds av läroämbetet.

-Guds Ord firas i Kyrkans liturgi, som är en ständig utläggning och förkunnelse av Ordet.

-Guds Ord lyser fram genom Kyrkans tvåtusenåriga historia och alldeles särskilt i helgonens liv.

-Guds Ord studeras och utforskas av teologerna, som så vidgar och fördjupar vår tro.

-Guds Ord blir synligt genom alla goda strävanden i samhället.

Alla dessa punkter är källor till katekesens innehåll. De tre primära källorna är den heliga skrift, traditionen och läroämbetet. I den heliga skrift talar Gud själv till oss genom den helige Andes förmedling. I den heliga traditionen tar vi emot apostlarnas undervisning, som på ett autentiskt sätt förvaltas av Kyrkans läroämbete. Skriften, traditionen och läroämbetet talar med en röst, var och en på sitt eget språk, och de är alla tre på sitt speciella sätt de primära källorna för det vi ska förmedla i katekesen."

I häftet finns mycket mer matnyttigt att hämta och jag kommer säkert att återkomma till det fler gånger. Det finns något jag efterlyst länge: en läroplan för vad man ska fokusera på i undervisningen. För 'mina' barn är det bland annat följande (s 58):

"-De unga skall få en fördjupad kunskap om frälsningshistorien och Jesu liv och den egna relationen till Krisus ska stärkas.

-De unga skall bli alltmer förtrogna med mässan och Kyrkans liv.

-De ungas samveten skall utvecklas och de skall vänja sig att regelbundet ta emot försoningens sakrament."

I går var det första träffen med barnen och ungdomarna och nu väntar 7 tillfällen till innan jul. Jag ser fram emot dessa onsdageftermiddagar med katekes och mässa.