lördag 16 oktober 2010

Närvaro

Efter 19 månaders mörker och frånvaro kan jag känna Kristus igen... Hans Moder har aldrig lämnat mig, genom alla tider har hon varit med mig, men jag har inte känt Jesu närvaro sen förra palmsöndagen. Nu omsluter Han mig med sin närvaro igen och mitt hjärta vilar i Ljuset. Kärleken som växte i mörkret växer ännu mer. Stanna hos mig, Herre...

Jag vet att Du var med mig även i mörkret, men mörkret var stort och kallt utan känslan av Din närvaro. Jag försökte leva som om jag trodde, även om jag inte kände Tron. Jag misslyckades ständigt... jag är hjälplös utan Dig.

Här lever vi av tro, utan att se (2 Kor 5:). Var det min läxa, Herre? Om Du vill, accepterar jag att gå tillbaka till mörkret. Ske Din vilja, inte min...

Jag söker Dig, Herre, inte Dina gåvor. Naken tro...