tisdag 30 november 2010

Psalm 505 i Cecilia, del 1

Nu må varje dödlig tystna
och med helig fruktan stå.
Låt var jordisk tanke fara:
Herren Kristus själv vill gå
än en gång att oss välsigna
och sin rätta hyllning få.

NU må varje dödlig tystna: NU är frälsningens dag, NU är tiden inne. NU ger Herren dig sin kärlek, NU vill Han ha ditt gensvar. NU, inte i kväll, inte nästa vecka eller nästa år. NU. I detta ögonblick. Vad väntar du på? Han väntar och längtar efter dig NU...

Nu må varje DÖDLIG tystna: Vem är du? Vilken plats har du i tillvaron? Memento mori, kom ihåg att du ska dö. Döden kommer, oundvikligen. Hur vill du ta emot den? Som en fruktad fiende eller som en vän som för dig till din Herre? Minns vem du är: en skapad, dödlig varelse med en odödlig själ. Ett litet intet som är så högt älskad av sin Skapare att Skaparen blir människa för din skull, för att rädda dig från dig själv och din rädsla. Johannes Paulus II:s första ord som påve var: Non abbiate paura, var inte rädda. Om du inser sanningen om dig själv och sanningen om Gud har du, dödliga varelse, intet att frukta. Ödmjukhet.

Nu må varje dödlig TYSTNA: I tystnaden talar Herren. I den tysta själen får Herren fritt spelrum och kan leda dig till sitt Rike. I den tysta själen kan Herren rensa ut allt bråte som samlats, för att bereda plats åt Jesusbarnet att födas. Den tysta själen är som ett palats för Herren.

Och med HELIG FRUKTAN stå: Helig fruktan är inte detsamma som rädsla. Helig fruktan är respekt, är att ge Gud det Gud tillkommer. Gud är annorlunda än jordiska herrar som ibland tycks tro att respekt är rädsla. Nej, den fruktan Gud inger är frälsningsbringande, för den får oss att inse vem Han är och vilka vi är. Han är GUD, SKAPAREN AV HIMMEL OCH JORD, och vi är Hans skapelse. Vilken glädje, att få vara ett älskat intet i Skaparens ögon!

Låt var JORDISK TANKE fara: Vi bekymrar oss om så mycket, om små obetydliga saker. Om kläder, prylar, senaste mobilen, senaste platt-tv:n. Men inget av detta ger oss riktig gädje, inget av detta tar bort våra bekymmer, tvärtom. När vi tar bort blicken från det jordiska och riktar den mot Jesus, Trons upphovsman och fullkomnare, då blir vår tillvaro lättare, enklare, med färre bekymmer. Detta är en övning för varje dag, för vi är så uppslukade av det jordiska. Men vi kan inte ta med våra prylar in i evigheten....


HERREN KRISTUS SJÄLV vill gå än en gång att oss välsigna: Vem är Herre i ditt liv? Är det du? Är det dina prylar? Är det dina begär? Jesus Kristus är Herre. Han kommer en dag att komma åter. Det har Han lovat. Då ska alla knän böjas i Jesu Namn. Då ska alla falla ner och tillbe Honom. Då tar Han sitt herravälde över allt. Är det inte bra att redan nu börja öva på att böja knä inför Herren? Att erkänna Honom som Herre över ditt liv, redan nu...

Herren Kristus själv vill gå än en gång att oss VÄLSIGNA: Vi älskar Gud därför att Han först älskat oss, säger Skriften. Han önskar, älskar, söker och välsignar oss. Men vill vi ta emot Hans välsignelse? För den innebär förändringar i våra liv. Den innebär askes, en övning i att leva i Hans närvaro. Den innebär att vi måste inse att Han är centrum i universum, inte vi...

och sin RÄTTA HYLLNING få: Kristus är Herre och vi är skyldiga att hylla Honom. Hur hyllar vi Herren? Genom tillbedjan, genom mässan, genom bönen. Ja, allt detta, men även genom att tjäna Honom i andra människor. Han sa att allt vi gör för de minsta som är Hans bröder, gör vi för Honom. När du är god mot din nästa, tjänar du Kristus. För Kristus kan vi inte se (annat än i Brödet som finns i kyrkan) men våra medmänniskor kan vi se...