tisdag 31 maj 2011

Jungfru Marias besök

I dag, den sista dagen i Marias månad, firas jungfru Marias besök hos Elisabeth. Jag läser Scott Hahns bok Himlarnas Drottning, Guds Moder i Guds Ord igen och fascineras av bilden av Maria som Förbundsarken som innehåller Guds Ord, som är Jesus. Liksom David dansade inför Förbundsarken (2 Sam 6:5) 'dansar' Johannes Döparen av fröjd i sin moders liv när Maria kommer till Elisabeth med Jesusbarnet i sitt sköte (Luk 1:44).

Att läsa Bibeln i Kyrkans Tradition ger så mycket mer än att bara läsa den i sin ensamhet på sin kammare!

Lovad vare Du, Helige Ande, för att Du inspirerade Kyrkan till att skriva och samla och troget bevara och uttolka Bibeltexterna!

Lovad vare Du för den levande Förbundsarken Maria!

Lovad vare Du för Katolska Kyrkans Tradition!

måndag 30 maj 2011

Att kröna Guds Moder

Som alla katoliker vet krönte Jesus sin Moder i himlen. Hon är himlens och jordens drottning. Under maj månad som är Marias månad brukar katoliker kröna sin Moders bild i kyrkan med en krans av rosor. Det gjordes i går i Sankta Maria kyrka i Köping. Det är assyriska föreningens privata kapell och mässan var på kaldeiska så jag förstod ingenting, men det gör inget. Så länge prästen är en riktig katolsk präst och lojal mot Kyrkan så är det inte så noga om jag förstår vad som sägs... Det viktiga är att det var Gud där på altaret och att jag kunde ta emot Honom i den heliga Kommunionen.

Att kröna Maria är att göra henne till härskarinna i mitt liv. Att följa henne leder alltid rätt, för hon för oss till sin Son Jesus Kristus. Man kan inte ära henne för mycket för allt hon gör för oss... Älskade lilla mamma, heliga Drottning!

söndag 29 maj 2011

Mors Dag

I dag är det Mors dag och mina tankar går till min moder Maria. När Jesus dog på Korset gav Han henne till oss som moder. Vi som är döpta har vårt hem hos henne. Vi har Gud till vår Fader, Jesus till vår broder, den Helige Ande till lärare, Maria till moder, änglarna som beskyddare och helgonen som förebilder och förebedjare. Vad mer kan vi behöva? Vi har, förutom allt detta, den heliga Katolska Kyrkan som moder och lärare. Vi är i sanning lyckligt lottade!

Vår Gud ger oss genom dopet en familj, Kyrkan, där vi får sitta i Marias knä och bli undervisade, uppfostrade och matade.

Ju mer jag lär mig om Guds plan för att frälsa mänskligheten desto tacksammare känner jag mig.

(Läs Scott Hahns bok om Maria: Himlarnas Drottning, Guds Moder i Guds Ord, så förstår du vad jag menar)

tisdag 24 maj 2011

Den Allraheligaste Treenigheten

"Den heliga Treenighetens mysterium är det mysterium, som står i mitten av den kristna tron och det kristna livet. Det handlar om vem Gud är i sig själv. Det är alltså källan till alla andra troshemligheter, ja det är ljuset som ger dem ljus" (Katolska Kyrkans Katekes, nr 234).

måndag 23 maj 2011

Helige Ande, kom!

I dag är det 23 år sedan jag blev konfirmerad. Jag är tacksam.

Helige Ande, kom till mig mer och mer. Forma mig, led mig, låt mig inte gå vilse.

lördag 21 maj 2011

Jesus!

Jesus Kristus, min Herre och min Gud!

fredag 20 maj 2011

Jesusmanifestationen

Dagens ledare skriver om Jesusmanifestationen och jag citerar: "I en av världens mest sekulariserade städer öppnar sig under några timmar ett fönster mot himlen, och en övernaturlig verklighet".

Underbart om svenskarna öppnar sig mot himlen och Guds verklighet!

Men det fönstret öppnas varje gång en katolsk präst firar mässan... Mässan är så himlen på jorden, sa salige Johannes Paulus II (enligt Scott Hahn i boken Lammets måltid, mässan som himlen på jorden). Det finns 158 präster och en biskop, så det firas 159 mässor i Sverige varje dag! Himlen kommer till jorden 159 gånger per dag!

Och hur många kristna finns det inte som varje dag på året manifesterar Jesus i sina liv? Missförstå mig inte, jag tycker Jesusmanifestationen är en underbar sak, men det är i det dagliga livet som tron visar sig och bevisar sig, genom trons gärningar, den kristna kärleken i handling. Att stå i en folkmassa som prisar Gud visar på intet vis halten i min tro. Den visar sig i kärleken till nästan, i min bön och i min överlåtelse till Guds försyn. Men Jesusmanifestationen och liknande tillställningar (jag var nyligen på Johannes Paulus saligförklaring!) är bra, för att de kan ge näring till trons handlingar, liksom en god predikan kan göra det. Och missförstå mig inte nu heller, det är INTE gärningar som frälser oss, det är genom Kristi Kors vi blir frälsta, men en tro utan gärningar är död, som min käre st Jakob säger (Jak 2:17).

I morgon, liksom alla dagar, ska jag försöka manifestera Jesus i mitt liv.

tisdag 17 maj 2011

Att vara där den sanna Tron började

"I will go peaceably and firmly to the Catholic Church: for if Faith is so important to our salvation, I will seek it where true Faith first began, seek it among those who received it from God himself." (st Elizabeth Ann Seton, a convert to the Roman Catholic Church)

måndag 16 maj 2011

Jesu kärlek, då och nu

"When you look at the crucifix, you understand how much Jesus loved you then. When you look at the Sacred Host, you understand how much Jesus loves you now." (blessed Mother Teresa of Calcutta)

tisdag 10 maj 2011

23 år som katolik

I dag firar jag 23 år som katolik. Den 10 maj 1988 blev jag upptagen i Katolska Kyrkans fulla gemenskap av pater Erwin Bischofberger i Sta Eugenia i Stockholm. Jag var borta från Kyrkan några år men har återvänt och känner att nu har jag inget annat val än att vara kvar. Den tiden när jag hade ett val är förbi. Det är i Kyrkan som Gud vill ha mig och mitt hjärta flödar över av tacksamhet över Hans Nåd, som följer mig, oförtjänt och helt gratis.

Välsignad är Du, Herre, världsalltets Gud, som leder, föder och bär mig! Och välsignad är Du för jungfru Maria som är min moder och för Kyrkan som är mitt hem.

torsdag 5 maj 2011

Från saligförklaringen

video
Ett litet kort klipp jag filmade med mobilen på Petersplatsen den 1 maj. Det är efter att påven Benedikt saligförklarat Johannes Paulus. Jublet visste inga gränser. Jag stängde av inspelningen och jublade jag med...

tisdag 3 maj 2011

Beato Giovanni Paolo!

Nu är jag hemkommen från Rom och försöker smälta alla intryck. Rom är fantastiskt! Det är kyrkor överallt, den ena vackrare än den andra. Santa Maria Maggiore gav mersmak, liksom Santa Maria sopra Minerva och Santa Maria della Scala.

Saligförklaringen då? Ja, den var storslagen, fantastisk och underbar! Det var en miljon människor på och runt Petersplatsen. Vi kom inte ända in utan stod på Piazza Pio XII, precis utanför Petersplatsen. Jag kunde se Peterskyrkan men inte altaret eller påven. Mässan var lång, 2 timmar och 45 minuter, och vi kunde höra allt som sades, fast det var på latin och italienska det mesta så jag förstod inte allt.

När påven högtidligen förklarade Johannes Paulus salig visste jublet inga gränser. Människor applåderade, jublade, skrattade och grät. Jag också... Det var något stort vi fick uppleva.

Och till min stora lycka fick jag ta emot Kommunionen! Jag var helt inställd på att jag skulle bli utan min Herre denna dag men till min glädje kom Han till mig... Det var många, många präster som gick ut i folkhavet med Kommunionen. De tillät ingen handkommunion (bra!) utan man fick ta emot Hostian i munnen.

Efter mässan tog det en evighet (kändes det som) att ta sig ner för Via della Conciliazione och över floden. Efter en välförtjänt lunch tog vi oss tillbaka till Petersplatsen för att komma in i kyrkan för att vörda Johannes Paulus reliker som fanns nedanför högaltaret. Det tog en bra bit över en timme att komma in och sedan fick vi bara höra 'avanti, avanti' från vakterna som höll ordning inne i kyrkan. Man fick inte stanna vid kistan för det var så många som ville vörda relikerna. Man bad rosenkransen på italienska i kyrkan och jag böjde knä vid ena väggen och hann vara med på den sista dekaden av den glädjerika rosenkransen. Jag hittade också en präst som, på franska, välsignade rosenkransarna och medaljongerna jag köpt som presenter.

Det var något alldeles fantastiskt att vara med om saligförklaringen men helgonförklaringen ska jag se på tv... Det var så varmt och så mycket folk och det hände att en del glömde bort att de befann sig i mässan och inte på en rockkonsert... men jag är glad och tacksam att jag fick vara med! Johannes Paulus är och kommer alltid att vara MIN påve! Jag fick kyssa hans ring i Stockholm 1989 och nu fick jag närvara vid hans saligförklaring. DEO GRATIAS!

Dagen skriver om det här.