söndag 26 februari 2012

Viljan

I går i mässan predikade prästen om rätt sätt att fasta. Han talade om bön, fasta och allmosor. Han pratade också om vår vilja. Om vår vilja är svag kommer vi inte att klara hela fastan igenom.

Det är nog inte så ovanligt med en svag vilja. Vi vill saker, men inte tillräckligt mycket för att verkligen fostra vår vilja till att kämpa intill slutet. Vi vet att vi borde göra si eller så, men viljan är inte med.

Jag håller på att läsa Guido Stininssens (bror till br Wilfrid) bok Kristus är ditt liv. (Boken finns att köpa här.)  Han talar om sovring och fostran. Vi måste fostra oss till att leva som kristna i vardagen och ha ett liv som är helt igenom kristet. Därför måste vi sovra. Synonymer till sovra är: gallra, sålla, rensa, utmönstra. Det som inte är bra för oss måste vi rensa bort.

Ibland tycker vi om att göra vissa saker som i längden inte är bra för oss. Vi vill slippa laga mat och går och köper en pizza. Vi tycker om att titta på en viss sorts filmer som gör oss aggressiva eller upphetsade eller hatiska eller cyniska osv. Vi tycker om att supa oss fulla på fredag kväll för att slippa tänka på alla problem. Vi tycker om att snacka skit om andra, för då känner vi oss bättre.

Det finns mycket vi gör som inte är bra för oss (eller för andra). När vi inser att detta inte är bra måste vi sovra. Det finns dock ett motstånd i oss mot att sovra. Man undrar varför man ska rensa bort roliga saker. Man tänker att det är väl inget fel i att göra detta. Men om man ser i det långa loppet och har ett evighetsperspektiv inför ögonen, ser man att sovringen är nödvändig. Utan sovring och fostran är vår vilja svag och far omkring som en liten jolle på ett stormigt hav.

Jesus har genom Kyrkan gett oss fastetiden som en tid för att få vår vilja under kontroll, så att vi gör mindre av det som skadar oss och mer av det som är bra för oss i det långa loppet.

Herre Jesus Kristus, du som var lydig intill döden, döden på ett Kors, forma oss, så att vår vilja blir ett med Din Vilja.