lördag 5 januari 2013

Tillbedjan

I går kväll hade vi tillbedjan i vår kyrka. En timme vid Jesu fötter. Precis som Maria i Betania får vi sitta vid Jesu fötter och lyssna till Honom (Luk 10:39). Det är ett privilegium att veta att Herren verkligen är närvarande i Altarets Allraheligaste Sakrament. Att veta att Han är lika närvarande i dag som för 2000 år sedan. Att det bästa som aldrig skulle tas från Maria (Luk 10:42) heller inte tas från oss.

Han lovade att alltid stanna hos oss (Matt 28:20) och Han stannar hos oss i Brödets gestalt, där vi som Emmauslärjungarna kan känna igen Honom (Luk 24:28-31).

När jag ser på monstransen på altaret känner jag igen Honom. Jag tillber Honom. Jag älskar Honom. Jag prisar Honom. Jag tackar Honom...

Det jag allra mest längtar efter är ett kapell med ständig tillbedjan på gångavstånd från mitt hem...