fredag 18 juli 2014

Sinnen

Titt som tätt hör man/läser man vissa kristna säga att man minsann inte får använda bilder i sin andakt. De hänvisar rätt så ofta till bildförbudet i Gamla Testamentet. (Är det verkligen ett absolut bildförbud? Vår Herre instruerade ju att Arken skulle ha avbilder av änglar...)

Vår Herre, som fanns före tidens början, blev människa i Jesus Kristus. Hans samtida kunde se Honom och röra vid Honom. Han är både sann Gud och sann människa. Det finns väldigt tidiga bilder av Honom i katakomberna. Dessutom säger Paulus till galaterna att de fått Kristus framställd för sig som korsfäst (Gal 3:1). Jag har alltid undrat om det inte betyder att de fått se bilder på Honom.

Det finns inget kristet bildförbud.

Vår Herre har utrustat oss med olika sinnen. Vi kan inte bara höra, utan även se, känna, lukta osv. Varför skulle Vår Herre inte vilja/tillåta oss att använda våra sinnen när vi närmar oss Honom? Är bara hörseln 'ren'? Får vi inte använda vår syn för att upptända vår kärlek till Honom? Kan inte doften av ljus och rökelse hjälpa till att lyfta våra hjärtan till Honom?

Dessutom finns en annan aspekt. När jag, innan jag ska be, tänder ett ljus och sätter mig tillrätta inför Vår Herres bild, förbereder det mig för bönen. Det försätter mig i ett tillstånd av lugn och förväntan. Nu går jag in i bönens värld, där Vår Herre väntar på mig. Omvärlden försvinner i bakgrunden.

Vår Herre visste vad Han gjorde när Han gav oss sinnen.