söndag 15 februari 2015

Om den helige Ande

Ur Magister Mathias bok Vägen till Jerusalem

(Magister Mathias var den heliga Birgittas biktfader, död ca 1350)

”Den som inte redan förekommer och blidkar den kommande domaren kan inte räkna med att frias i Kristi förfärliga dom. Redan nu bör man skicka sändebud för att be om fred (Luk 14:32), med tårar, böner, allmosor, fastor, och så förvandla hans rättvisa till barmhärtighet. Utan tvivel får de förlåtelse, som i godhet och fromhet tror på den helige Ande. Han är vänlighetens och godhetens Ande, som genast kommer med förlåtelse till den som ber om förlåtelse. Genom honom blir alla synder förlåtna för dem som tror på honom. Utan honom sker aldrig någon syndernas förlåtelse. Säg därför med tillförsikt: 'Jag tror på den helige Ande'. Han är ju Anden som självmant förekommer oss, för att vi skall tro. Han är Anden som gör oss, som varit döda genom synden, levande. Han är Anden som helgar oss, så att vi med den nåd och de dyger som han själv ger, kan behaga Gud.

Självmant kommer han till människan för att blåsa in tron i henne. Anden blåser vart den vill (Joh 3:8). Det är inte vi som genom våra förtjänster jämnar vägen för honom, så att han vill komma, utan denne ljuve Ande är så god att han kommer till människan när hon är ond för att blåsa in tron i henne och göra henne levande genom livet i Kristi nåd.

Vad är en kropp som inte andas? Ett lik. Så är också människan till sin själ ett lik utan den helige Ande. Men när denne livets Ande kommer, ingjuter han Guds kärleks värme i syndarens kalla hjärta, som aposteln säger: 'Guds kärlek är ingjuten i våra hjärtan genom den helige Ande, som han har gett oss' (Rom 5:5). Om den nu har blivit oss given, då är det verkligen inte vi som först gjort oss förtjänta av den, utan den är oss fritt given, av Guds frikostighet. Med vilka förtjänster skulle vi kunna göra oss förtjänta av honom, som är större än allt, Gud Skaparen?

Allt annat är hans skapelse. Utan förtjänst ges han till de orättfärdiga, så att de blir rättfärdiggjorda från sina synder, till de döda, så att de blir levande, och när han väl blivit given, helgar han den som han bor i, i sanningen, i rättfärdigheten, i heligheten. Han ger förstånd att inse sanningen, vilja att älska rättfärdigheten, och genom dessa båda gåvor leder han människan till ett heligt liv. Därför sade Kristus, som av sig själv hade den helige Ande, med tanke på dem som han helgat med sin Ande: 'För deras skull helgar jag mig till ett offer, för att också de skall helgas genom sanningen' (Joh 17:19). Kristus helgade sig själv, han som av sig själv hade den helige Ande. Den som genom helig lära och heligt liv håller fast vid honom har han helgat genom Anden i sanningen, så att de kan efterlikna Kristi sanna liv och sanna lära genom hans Ande.”