torsdag 1 oktober 2015

Syster och förebild

I dag firar Kyrkan lilla Thérèse, karmelit, jungfru och kyrkolärare. Hon föddes 1873 och dog 1897 och gick i kloster blott 15 år gammal. Det fick hon kämpa hårt för att få göra. Hon vädjade t.o.m. till påven Leo XIII för att få göra det.

Denna lilla jänta har haft, och har, ett mycket stort inflytande på miljontals människor. Många är vi som, under hennes inflytande, bestämt oss för att konvertera. Många har också gått i kloster, inspirerade av henne. Hennes lilla väg av förtröstan och kärlek har hjälp otaliga att leva ett liv i överlåtelse till en kärleksfull Fader som är både rättvis och barmhärtig. I stället för att vara rädda för Guds rättvisa får vi nu förtrösta på den. Lilla Thérèse har lärt oss att rättvisan betyder att Gud vet av vilket stoff vi är gjorda och vad vi klarar av. Och det är ju klart Han vet: Han har ju skapat oss... Men ibland krävs det att det kommer en liten jänta, inspirerad av den Helige Ande, som påminner oss om självklarheter som många glömt.

En sak som många glömmer när det gäller lilla Thérèse är hennes radikalitet. Hennes väg är inte en väg där vi går på rosenblad. Nej, det är korsvägen vi går med henne. Hon gjorde dagligen många små dolda offer. När hon var dödssjuk i tbc fann en syster henne i trädgården där hon gick med stor möda. Systern tyckte inte hon skulle göra det, för hon var så svårt sjuk, men Thérèse offrade sina mödosamma och smärtsamma steg för en missionär som spred Evangelium. Den som verkligen vill följa lilla Thérèse går inte en passiv väg, nej, de får arbeta hårt och medvetet för att vara trogna i det lilla. Korsvägen är inte en väg vi som kristna får undvika. Nej, den är den enda vägen som leder till härligheten, men vi får vandra den vägen i gemenskap med våra syskon i överlåtelse till vår Himmelske Fader som vet vilket stoff vi är gjorda av och som är den Rättvisa och Barmhärtiga Kärleken.