måndag 14 december 2015

Barmhärtighetens år

I går var jag i katolska domkyrkan på Söder i Stockholm när biskop Anders öppnade Barmhärtighetens port och inledde Barmhärtighetens år för vårt stift. Ceremonin började nere i domkyrkosalen med böner, evangelieläsning (Luk 15:1-7) och läsning av inledningen till indiktionsbullan för det extraordinarie jubelåret. Under sång gick vi sedan i procession till domkyrkans huvudingång där biskopen sade: "Öppna för mig rättfärdighetens portar, jag vill gå in genom dem och tacka Herren". Dörren öppnades inifrån och biskopen fortsatte: "Detta är Herrens port, låt oss gå in genom den för att finna barmhärtighet och förlåtelse". Kören sjöng därefter: "Jag är porten, säger Herren. Den som går in genom mig skall bli räddad. Han skall gå in och han skall gå ut, och han skall finna bete". Efter detta gick vi alla in i kyrkan och mässan fortsatte med vigvattenbestänkning.  Som predikan läste biskopen herdabrevet för Livets söndag som firas tredje söndagen i advent, dvs i går. Herdabrevet finns här. 

Mässan var mycket högtidlig och kören sjöng som vanligt himmelskt vackert för en fullsatt domkyrka.

På det personliga planet tog jag en liten trip down memory lane. Jag satt på samma plats som när biskop Anders blev biskopsvigd den 29 december 1998, med skillnaden att jag den gången hade en fyramånaders bebis på armen... Att sitta där fick mig att minnas vigningen och det var fint. Dessutom hade jag denna gången två kända, relativt nyblivna, katoliker som är på bokturné vid min sida...