lördag 31 december 2016

Gott nytt år!

Det är mindre än ett dygn kvar av 2016. Jag ska inte göra någon nyårskrönika, men det har på många sätt varit ett annus horribilis... Jag ber att 2017 ska bli bättre! Gott nytt år! Gud välsigne dig som läser detta!




torsdag 29 december 2016

Biskop Anders

I dag är det 18 år sedan biskop Anders vigdes till biskop i katolska domkyrkan på Söder i Stockholm. Det var en oförglömlig dag för oss som var där och vi får tacka Gud för en helig biskop. Jag har rentav hört att det finns protestanter som tycker att han är deras biskop också. Strängt taget är han ju inte det, men om de låter sig inspireras av hans katolska tro är det ju något väldigt positivt.

I dag ber jag särskilt för vår biskop och vårt stift samt om ökad tro och enhet bland katoliker i Sverige. Och, som jag gör varje dag, ber jag också för den Nya Evangelisationen, dvs att katolikerna ska lära sig mer om sin tro och bli bättre på att både praktisera den och förklara den för icke-katoliker.

lördag 24 december 2016

lördag 17 december 2016

Julförberedelse

Nu har julnovenan börjat och i dag sjungs den första O-antifonen i vespern. I Kyrkans värld finns en glad förväntan och andlig förberedelse inför Barnets födelse. Jo, vi vet att Han föddes för lite drygt 2000 år sedan, men kyrkoåret låter oss leva med i alla frälsningshistoriens händelser som om de hände nu. Frälsningshistorien är inget som är långt borta i historien utan ett evigt nu.

I världen stressar folk runt som galningar och köper de sista julklapparna och förbereder mat och bakverk. Hem ska städas och pyntas, kläder köpas eller tvättas och strykas. Absolut inget ont i det, för julen är en stor högtid, värd att firas ordentligt. Men all stress är inte bra, varken för kropp och själ. I all stress kan det väsentliga försvinna: vi firar faktiskt att Gud blivit människa. Gud blev människa. Jag upprepar: Gud blev människa. Han, den store, outgrundlige, allsmäktige Guden föddes som ett litet hjälplöst barn av en ung fattig kvinna som blev tillfrågad om hon ville detta.

Jag önskar att alla kunde ta lite tid att fundera över Guds ödmjukhet, Guds godhet, Guds kärlek och barmhärtighet denna jul. Att stanna till i all stress och häpna över hur mycket Gud älskar Sin skapelse och tacka för denna kärlek. Förtjänar vi denna kärlek, såsom vi beter oss? Nej, sannerligen inte, men vi får den i alla fall, för sådan är Gud, vår Gud, i all evighet. En kärlek som flödar över och som vill att vi tar emot den och återgäldar den.

För det är vad Gud vill: att vi av fri vilja och med all vår kraft ger vår kärlek till Honom och låter oss omvandlas och omgestaltas i Kristus, så att vi blir lika Honom och Fadern kan känna igen Sin Son i oss. Så att Sonen kan födas också i oss...

torsdag 1 december 2016

Sök Hans Ansikte

(Ur Proslogion av Anselm av Canterbury)


“Ack, du arma människa, fly en liten stund undan dina förehavanden, göm dig ett ögonblick undan tumultet av tankar, kasta ifrån dig bekymren som tynger, vänta en stund med de tusen besvärande distraktionerna, öppna dig litet för Gud, vila litet i Honom.

Gå in i ditt sinnes kammare. Stäng ute allt utom Gud och det som hjälper dig att söka Honom. Stäng dörren bakom dig och sök Honom. Säg nu, av hela ditt hjärta, säg nu till Gud: Jag söker Ditt Ansikte. Ja, Ditt Ansikte, Herre, söker jag.

Ack, Herre, min Gud, lär mitt hjärta var och hur det kan söka Dig, var och hur det kan finna Dig.”



Var finner jag Gud? Var möter jag Honom? Överallt, ty Han finns överallt, men det finns en plats där jag alltid känner igen Honom: i tabernaklet i min kyrka. Där vet jag att Han verkligen finns och väntar på mig. Kommer du ihåg lärjungarna som var på väg till Emmaus (Luk 24:13-32). Han slog följe med dem och de kände inte igen Honom när Han talade till dem. Först när Han bröt Brödet (firade mässan) kände de igen Honom och då lämnade Han dem i kroppslig gestalt. De såg Honom inte längre, för det behövdes inte. Nu har vi Hans Närvaro i Brödet som är Hans Kropp. Lika närvarande nu som då. När du nästa gång går förbi en katolsk kyrka som är öppen, gå in. Leta efter tabernaklet, skåpet där det röda evighetsljuset brinner. Där finns Han. Fall ner och tillbe Honom. Vila vid Hans heliga Hjärta, som Johannes i Övre Salen när Jesus instiftade mässan och första gången lät apostlarna ta emot Honom i den Heliga Kommunionen. Gör en Andlig Kommunion. Säg till Honom:

Jesus, min Herre, närvarande i Altarets Allraheligaste Sakrament, jag tror på Dig, jag hoppas på Dig, jag älskar Dig. Då jag nu inte kan ta emot Dig i Altarets Allraheligaste Sakrament, kom till mitt hjärta andligen och gör det till Ditt för evigt.


måndag 21 november 2016

fredag 18 november 2016

Kristna julkort

Ska du skicka julkort och är trött på tomtar och snöiga landskap? Det fantastiska bokförlaget Catholica gör det igen! De har underbart vackra julkort med kristna motiv.

Och är man ändå där och beställer julkort kan man ju beställa julklappsböckerna också....

torsdag 17 november 2016

Advent

Snart börjar advent och det är ju en tid som lätt försvinner i en glöggdimma och i julklappsshopping och allmänt myspys med tända ljus och pepparkakor. Men egentligen är advent en faste- och förberedelsetid för att fira en riktig kristen jul.

För att återta åtminstone lite av adventstidens helighet kan man läsa st Bernhard av Clairvauxs Adventspredikningar.

De finns att beställa på Catholica förlags hemsida för en väldigt billig penning. Det är en liten bok värd sin vikt i guld... Beställ den! Läs den!

Och kom ihåg vad st Bernhard gjort för Sverige, genom de munkar han skickade hit för länge sedan... 

torsdag 10 november 2016

tisdag 1 november 2016

Påvens presskonferens på planet

Lite om vad påven svarat på journalisters olika frågor finns att läsa här.

1 november 2016

1 november 2016. Regnet smattrar mot fönsterrutan. Det är Alla helgons dag och vi firar alla dem som är i himlen, men vars namn vi inte känner. Kyrkan i himlen och Kyrkan på jorden är en och densamma.

I dag firar påven mässa i Malmö för 19 000 svenska katoliker och Svt sänder direkt. Jag ska sitta hemma och titta på. Och delta, för hur skulle jag kunna se en mässa utan att svara, utan att delta? Jag tänker tillbaka på mässan med Johannes Paulus II i Globen i juni 1989 och förstår känslorna hos dem som är på plats. Vissa saker är helt enkelt höjdpunkter i livet. Jag tror inte att någon som inte är katolik riktigt kan förstå våra känslor inför påven. Han är utvald av Gud att leda Kyrkan. Hans uppgift är att samla och ena. Och vi älskar honom, hurdan han än är. För att han är vår Petrus.

Just den här Petrus, nr 266, är det lätt att fascineras av. Han har en personlighet som är varm och närvarande. Han är utmanande och inte lätt att avfärda. Och han ställer höga krav på oss. Vi kan inte ha en 'söndagskristendom', där vi bara nöter kyrkbänkarna på söndagar, men i övrigt lever som om vi inte vore kristna. Kristendomen ska levas i vardagen, inte bara talas om med likasinnade. Tro utan gärningar är död, står det ju... (Jak 2:17).

Det är ju dessutom efter våra gärningar vi ska dömas (Matt 25:31-46).

Jag önskar och ber att påvens mässa i dag ska vara till uppmuntran och stöd för svenska katoliker. Jag önskar och ber att de icke-katoliker som ser och hör påven i dag blir inspirerade att lära sig mer om katolsk tro och konvertera. Jag önskar och ber att dagens mässa ska stärka Katolska Kyrkan i Sverige på alla sätt. Jag önskar och ber att vi alla ska bli ett, så att världen ska tro (Joh 17:21).

lördag 29 oktober 2016

tisdag 25 oktober 2016

Katolskt Magasin reder ut begreppen

Katolskt Magasin reder ut varför interkommunion inte är möjlig mellan katoliker och protestanter. Läs här.

lördag 22 oktober 2016

Johannes Paulus II

I dag firar Kyrkan den helige påven Johannes Paulus II. Oavsett hur många påvar som kommer att finnas under min livstid kommer Johannes Paulus alltid att vara min påve! Nu snart kommer Franciskus till Sverige, men jag lever fortfarande på minnet av Johannes Paulus besök i Sverige 1989. Jag stod utanför katolska domkyrkan på Söder när han kom dit och jag fick KYSSA HANS HAND! Jag har kysst ett helgons hand!

Kan ni förstå vad det betyder för mig? Påven, utvald av den Helige Ande för att leda Guds Kyrka på jorden. Påven som nu är i himlen och ber för Kyrkan.



måndag 17 oktober 2016

Den riktige st Franciskus

En del vill göra den helige Franciskus till någon slags föregångare till den protestantiska reformationen, som är emot Kyrkans präster, inte bryr sig så mycket om sakramenten och är någon slags hippie. Inget kan vara mer fel. Franciskus var obrottsligt lojal mot Katolska Kyrkan och hennes Läroämbete.  Läs här (på engelska).

söndag 16 oktober 2016

Helgonförklaring

I dag helgonförklaras min kära Elisabeth av Treenigheten på Petersplatsen i Rom. Jag önskar att jag vore där....

Heliga Elisabeth, be för oss!


torsdag 13 oktober 2016

Tacksam för Närvaron

Läser det här i Dagen och överväldigas av tacksamhet över Jesu verkliga Närvaro i Altarets Allraheligaste Sakrament i tabernaklet i vår kyrka. Han är aldrig långt borta och behöver aldrig hämtas hem.

tisdag 11 oktober 2016

Brinnande lykta

Ur en predikan av st Columbanus:

"I Jesu Kristi, din Sons, min Guds, namn beder jag dig, Herre, om den kärlek som inte vet av något slut, så att min lykta brinner och inte slocknar: brinner för mig själv, lyser för andra. Värdigas du, Kristus, tända våra lampor, du som är vår ljuvligaste Frälsare, så att de ständigt lyser i ditt tempel och hämtar ett evigt ljus från dig, eviga ljus, så att vårt mörker blir ljust men världens mörker flyr bort ifrån oss.

Jag beder dig, min Jesus: må ditt ljus skänka ljus åt min lykta, så att jag genom detta ljus kan bli varse det Allraheligaste, som är den stora tempelsal, dit du, de eviga tingens överstepräst, har trätt in. Endast där kan jag ständigt se, betrakta och åstunda dig, ty det är endast genom att i kärlek betrakta och vara inför dig som min lampa ständig lyser och brinner.

Må du, vår Frälsare, visa dig för dem som klappar på din port, så att vi som fattar dig älskar blott dig och dig allena, åstundar dig allena, dag och natt betraktar dig allena och alltid har dig i våra tankar. Må du värdigas liva oss med den hängivenhet och kärlek till dig som tillkommer dig såsom vår Gud. Må din kärlek ta hela vår inre människa i besittning och din kärlek äga oss helt. Må din kärlek uppfylla alla våra sinnen, så att vi inte vet av att älska något utöver dig, du som är evig."

lördag 8 oktober 2016

Christopher West

På nätet finns det mycket bra om katolsk tro. Mycket av det är på engelska dock, men om ni kan engelska rekommenderar jag att ni lyssnar på Christopher West. En vän skickade mig en länk på Facebook till en video där han talar om Rosenkransen och Kroppens teologi. Han finns på Youtube också. Jag har inte hunnit lyssna på hans Youtubevideor än, men med tanke på kvaliteten på den video jag såg i morse vågar jag ändå rekommendera honom. Här finns hans videor på Youtube.

fredag 7 oktober 2016

Heliga Birgitta

I resten av den katolska världen firas i dag Vår Fru av Rosenkransen, men i Sverige firar vi den heliga Birgittas kanonisationsdag. Frater Thomas Idergard, SJ, skrev följande på Facebook:


Den Heliga Birgitta av Vadstena, Sveriges och Europas skyddspatron. Kyrkan i Sverige minns idag Guds stora verk genom denna remarkabla 1300-talskvinna (i övriga världen firas hon 23 juli), som är en stor förebild genom sin längtan att ge hela sig själv i att leva och tjäna som Kristus. Därför gav Gud henne visioner som hjälpte henne att uträtta banbrytande saker.

Hon grundade en orden som fick stor kulturell och andlig betydelse för livet i norra Europa under högmedeltiden. Tillsammans med en annan kvinna (S:ta Katarina av Siena) drev hon en ihärdig "kampanj" som slutligen resulterade i att påven flyttade tillbaka till Rom från Avignon. Det kom inte bara att vara avgörande för Kyrkans fortsatta utveckling som världskyrka och slutliga frigörelse från politiska bindningar, utan också att påverka storpolitiken i Europa. Vad färre förmodligen känner till är att hennes visioner kom att vara centrala för Kyrkans teologiska förståelse av Jungfru Marias obefläckade avlelse (dvs hur Gud befriade Maria från arvsynd vid hennes tillblivelse). Den Heliga Birgittas tillit till Gud är ett exempel på det som Jesus själv talar om i dagens evangelium, Luk 10:21-24.

Hon är dessutom ett konkret bevis på att avgörande inflytande i Katolska kyrkan inte handlar om att vara präst och "stå där framme" på söndagarna. Den Heliga Birgitta, liksom många andra heliga kvinnor genom århundradena, har haft långt större betydelse - i både Kyrkan och samhället - än de flesta präster, biskopar och påvar någonsin kommer att få. På så sätt blir hon beviset för att den som låter Kristus förändra sig kan förändra världen. Men som Gud vill, inte som vi i våra begränsningar föreställer oss. Idag ber vi särskilt för hennes förböner för det Sverige och det Europa som hon verkade i och bidrog till att omgestalta. Och med henne ber vi för oss själva: "Visa mig, Herre, din väg, och gör mig villig att gå den."




onsdag 5 oktober 2016

Biljetter till påvemässan

Nu är biljetterna till påvemässan i Malmö släppta. Kontakta din katolska församling för att få biljetter.

Här finns mer info.

måndag 3 oktober 2016

Processen kan inledas

Påven har gett dispens från den vanliga väntetiden på fem år när det gäller att öppna fader Jacques Hamels saligförklaringsprocess, berättar Catholic News Agency. Underbar nyhet att börja dagen med!

Fader Jacques, be för oss!

lördag 1 oktober 2016

Min älskade lilla Thérése

I dag firar Kyrkan lilla Thérèse, karmelitnunna, jungfru och kyrkolärare. Ett av de största helgonen någonsin, tror jag. Hennes lilla väg inspirerar miljontals katoliker världen runt. Den är också missförstådd. En del tror att den handlar om att inte behöva anstränga sig för att växa i sitt andliga liv och vara trogen. Det är tvärtom. Lilla Thérèse uppmanar oss att vara trogna i ALLT, i minsta lilla aspekt av livet, men, och det här är viktigt, när vi faller och misslyckas, vilket vi oundvikligen gör, ska vi inte bli nedslagna, tappa modet och sluta försöka. Nej, det vi ska göra när vi misslyckas är att GENAST resa oss igen, bekänna våra tillkortakommanden i biktens sakrament och börja om på nytt. Efter bikten kan vi glömma misslyckandet och vi får en ny chans. Så många vi behöver faktiskt. Lilla Thérèse lär oss att vi faktiskt inte har några riktiga ursäkter för att inte försöka igen och försöka på nytt och lära oss något. Till slut är det dock alltid vår Himmelske Fader som bär oss, men Han vill att vi ska försöka själva, för Han vill att vi ska vara fria och starka barn. Han är ingen curlingförälder...

Lilla Thérèse, bed för oss att vi blir lika trogna i det lilla som du!




måndag 26 september 2016

Relik

I går hade fade W med sig församlingens relik av Padre Pio till oss. Det där med helgonreliker är en del av det katolska vardagslivet som jag älskar. Helgonen är närvarande och nära. Syskon som gått före i tron in i evigheten. Vår Gud är god, kärleksfull och barmhärtig och jag är på inget vis rädd för Honom, men det är skönt att ha äldre syskon och förebilder, som kan lära mig att undvika fallgroparna och stå fast i tron. Jag skulle inte vilja vara utan dem. Jag hoppas att en dag få umgås i deras skara. Tycker du att jag är högmodig nu, när jag hoppas på att få bli ett helgon? Att bli helgon är faktiskt alla kristnas mål. Helgon är den som är i himmelen och ser Gud ansikte mot ansikte. Det hoppas jag på och jag går i helgonens skola och lär mig av dem. Jag inspireras av deras tro, mod, ödmjukhet, överlåtelse och kärlek. Och jag förlitar mig på deras hjälp i förbön.

Padre Pio och alla ni andra som jag älskar, be för mig!


fredag 16 september 2016

Bloggtips

Om ni inte har läst Mikael Karlendals blogg har ni missat något! Den finns här.

tisdag 6 september 2016

Teresa

Vad är det med namnet Teresa och helighet? Jag känner sex Teresor som är helgon och nyss hittade jag den här underbara bilden på Facebook där tre Teresor hälsar den fjärde in i de heligas gemenskap i himlen. (De tre första Teresorna är Teresa av Avila, Thérèse av Lisieux och Teresa Benedicta av Korset. Den femte Teresa jag känner är Teresa Margareta Redi och den sjätte är Teresita de los Andes, karmelitnunnor båda två.)


onsdag 31 augusti 2016

Hans Mamma

Jag har aldrig förstått hur någon kan säga sig ha en bra relation med Jesus när de avvisar Hans Mamma... Kan man inte ha en bra relation med någon och samtidigt ha en bra relation med personens mamma? Hans Mamma är min mamma (Joh 19:26, Upp 12:17) och för det är jag evigt tacksam.

Och nej, Jesus avvisade inte Sin Mamma (Matt 12:46-50). Han upphöjde oss till Sin familj (som är Kyrkan). Jesu familj är inte bara Hans släktingar, utan alla som genom dopet tillhör Kyrkan. Hur vet jag att Jesus inte avvisade Maria? För att Han var född att stå under lagen (Gal 4:4) och Han var utan synd (Heb 4:15). Han bröt inte mot budet som säger att vi ska hedra vår mor (2 Mos 20:12, Luk 18:20 bl.a.). Jesus avskaffade inte lagen, utan Han uppfyllde den (Matt 5:17). Han avvisade inte Sin Mor, tvärtom. Han gjorde henne till allas mor när Han dog på Korset. Det var det sista Han gjorde och när Han gjort det, då var allt fullbordat (Joh 19:28). Nej, jag avvisar inte denna stora gåva som är Hans Mor. Jag tar med tacksamhet och kärlek henne till min mor och läromästarinna på det kristna livets väg. Hon var med honom från början till slut, hon står vid Hans högra sida nu (Ps 45:10, 1917 års översättning) i himlen (Upp 12).



tisdag 16 augusti 2016

Att bära korset

Vilken kalabalik det blivit om korset! Korset som kristna i alla tider burit som ett tecken på sin tro på Kristus. Nu är det, enligt somliga, kulturkamp att bära korset synligt. Tack och lov för min biskop och frater Thomas SJ!

torsdag 4 augusti 2016

#mittkors

Det är förföljelsetider nu för våra kristna bröder och systrar världen över. Martyrskapet är något många har ställts inför i dessa dagar. Här i vårt fortfarande relativt trygga Sverige har vi inte fått martyrer än, men vem vet när vi får det? Förr snarare än senare, är jag rädd... Det är en tid för mod nu. En för att stå upp för det vi tror på. Det finns så mycket hat i världen och vi måste som kristna sprida Guds kärlek till människorna. 

Vi får inte hata dem som förföljer oss. 

Vi får inte hata dem. 

Vi ska älska dem, välsigna dem, be för dem. Förlåta dem. Då känner Fadern igen Sin Son i oss. Då är vi kristna när vi gör som Kristus och ber: Fader, förlåt dem. 

Kristendomen är ingen religion för bekväma mesar. Det är en religion för radikala, modiga, trofasta män och kvinnor. Män och kvinnor, som när de radikaliseras, sprider kärlek och godhet omkring sig och som ber för dem som hatar. 

Det enda en kristen får hata är synden. Allt annat ska vi älska, för då blir vi mer och mer som Sonen. 

Och då kommer världen att känna igen Honom. Då kommer världen att omvända sig. 

Det är en tid för mod nu. En tid att stå upp och visa upp våra kors. För i Korset finns världens räddning. Hans Kors är vårt enda hopp. 

Ingen kristen utan ett kors. #mittkors tar jag inte av mig. Om martyriet kommer ber jag om nåden att få vara trogen intill slutet. 




tisdag 2 augusti 2016

Fader Jacques

I dag begravs fader Jacques. Begravningen äger rum kl 14 lokal tid. I en katolsk begravning ber man för den avlidne, men i det här fallet tror jag inte att fader Jacques behöver våra böner. Jag tror att han är i himlen redan. Han dog som martyr: det var ingen slump att de valde honom. Han mördades för att han var präst.

Kristna mördas dagligen just för att de är kristna. Skaran av martyrer har inte ökat så här mycket sedan i fornkyrkans dagar. Men vi ska inte vara rädda. De kan döda våra kroppar, men de kan inte döda vår tro. Om vi skulle ställas inför martyriet ber jag att vi alla ska bevara vår tro in i det sista, hålla ut i tro och kärlek och kunna förlåta våra mördare.

Nu är en tid för kristet mod. Nu är en tid för bön och överlåtelse. Nu sållas agnarna från vetet...

Fader Jacques, bed för oss!

tisdag 26 juli 2016

Fader Jacques, bed för oss!

I morse togs en präst, två nunnor och två kyrkbesökare som gisslan när de firade den heliga mässan i en katolsk kyrka i Normandie. Med allra största sannolikhet var gisslantagarna, som dödades av polisen, jihadister. De skar halsen av prästen, fader Jacques Hamel, 84 år. Han blev martyr för sin Herre och Mästare och fick följa Honom i trohet ända in i döden. Martyrerna blod är Kyrkans utsäde. Dessa mördare, som lurats av djävulen, förstod inte vad de gjorde när de mördade prästen. Kyrkan blir inte svagare av detta, nej, hon blir bara starkare. I förföljelsetider har alltid Kyrkan visat sig från sin bästa sida och vuxit i tro och hängivenhet.

Nu, kära katoliker och andra människor av god vilja, nu är en tid för mod. Nu är en tid för omvändelse, bön och botgöring. Nu måste vi förbereda våra hjärtan och själar för martyriet. Må ingen katolik, ja, ingen kristen av något slag, ens tänka på att hämnas fader Jacques's död. Låt oss i stället be för jihadisternas omvändelse, så att Kyrkan och världen får frid.

Fader Jacques, bed för oss att vi förblir trogna intill slutet som du. Bed för oss om större tro och mera mod.

torsdag 21 juli 2016

Sommar i P1

Katoliken Edward Blom avslutade sitt sommarprat i dag med Du Drottning över Nordens land. Man kan inte annat än älska den mannen! Gud välsigne honom!

tisdag 19 juli 2016

Världsungdomsdagarna

I dag åker ungdomarna till Polen för Världsungdomsdagarna. Be för dem om en bra resa med många välsignelser och en fördjupad tro!

lördag 16 juli 2016

Salve Mater Misericordiae -karmelitisk sång till Vår Fru

Vår Fru av Berget Karmels fest

För många år sedan var jag hos karmelitnunnorna i Finland. En av nunnorna gav mig ett kort med en bild av Vår Fru av Berget Karmel med en bön på engelska på baksidan. Jag har fortfarande kvar bilden och ber bönen. Vår Fru av Berget Karmel och karmelitorden har en speciell plats i mitt hjärta.

Bönen lyder:

O Mary,
Queen and Beauty of Carmel,
Mother of Jesus and our mother,
we come before you
with all the burdens and needs of our hearts
and with those of all humanity.

Intercede for us with your Son
that we may know His merciful and abiding presence
in all the circumstances of our life
and experience your own loving assistance
in all our necessities. Amen.

Jag önskar en glad fest till alla som älskar och vördar Vår Fru av Berget Karmel!

lördag 9 juli 2016

Flos Carmeli, Vår Fru av Berget Karmel




Vi är nu mitt i novenan till Vår Fru av Berget Karmel. Vår moder har många namn, för när man talar till någon man älskar använder man kärlekens språk och ger henne många namn. Se bara på den Lauretanska litanian... Full av kärleksfulla namn på Guds och vår Moder...

Ett av namnen som jag älskar mest är Vår Fru av Berget Karmel. Karmelitorden ligger mig varmt om hjärtat och det bibliska berget Karmel, där profeten Elia höll till, är ett berg jag alltid kommer att längta till. Varje gång någon vän åkte på pilgrimsfärd till det Heliga Landet frågade jag dem om de skulle till berget Karmel och bad dem ta med en sten till mig därifrån, men jag fick negativa svar. Till slut fick jag en sten från en god vän i domkyrkan i Stockholm. En vacker sten som betyder så mycket för mig. För en tid sedan åkte en annan vän dit igen och denna gång hade hon med sig en sten, så nu har jag, till min stora lycka, två stycken! Två konkreta, vackra, väldigt olika bitar av mitt kära berg!

Dessa stenar är en ständig påminnelse om vad som är viktigt: tron, bönen, det dagliga umgänget med Jesus Kristus, Guds Moder och helgonen. Den dagliga vandringen i tro uppför berget och de olika svårigheter man möter på vägen. Och att man, som en sten, inte krossas så lätt som man kanske tror, utan faktiskt klarar mer nötning än man i början tror. Men den nötning som Gud utsätter oss för är till för att göra oss vackrare, mer lysande och härliga. En sten som slipats genom allt den utsätts för blir ju rund, len och skön att ha i handen. Livets svårigheter och prövningar syftar till att göra oss följsamma för den Helige Andes impulser, så att Fadern kan forma oss efter Sonens Bild och göra oss sådana att Han kan känna igen Sin Son i oss. Det är meningen med livet: att bli söner i Sonen.

Denna novena och mina stenar påminner mig om detta...

söndag 26 juni 2016

lördag 11 juni 2016

Tacksamhet

Prästvigningen i dag i domkyrkan var helt fantastisk! Hur kan man beskriva detta fantastiska att två vanliga män gick in i domkyrkan och två timmar senare gick två präster ut? Utan präster kan vi katoliker inte leva. Utan präster ingen mässa, ingen bikt....

Jag tog inga bilder under vigningen. Jag tänkte göra det men var så upptagen av att se och be, att jag glömde...

Stor och ljus var denna dag och tacksamheten överflödar. I dag fick vi två nya präster. Må Gud välsigna dem alla dagar i deras liv och till slut belöna dem för deras trofasthet!

Två nya präster

I dag får Katolska Kyrkan i Sverige två nya präster. Peder Bergqvist och Lars Dahlander vigs av biskop Anders i katolska domkyrkan på Söder i Stockholm. Må Gud välsigna dem i deras framtida gärning och må Maria, Guds och prästernas Moder, vaka över dem alltid!

söndag 5 juni 2016

Heliga Moder Elisabeth

I dag helgonförklaras Moder Elisabeth Hesselblad i Rom. Hon är en väldigt intressant person som det är väl värt att lära känna lite närmare.

Det sägs ofta att genom helgonförklaringen blir hon nu helgon. Det är faktiskt fel. Hon är redan helgon och har varit det sedan hon avled 1957, men nu lyfter Kyrkan fram henne som föredöme för alla kristna och tillåter att hon firas liturgiskt i hela världen. (Efter saligförklaringen fick hon firas liturgiskt i Sverige, stiftet Rom där hon verkade och i alla Birgittakloster runt om i världen.)

Vi katoliker i Sverige gläder oss i dag för att Kyrkan lyfter fram en ur vår skara. Det är en uppmuntran för oss att förbli trogna den Katolska Kyrkan och att be för vårt lands omvändelse, precis som heliga Moder Elisabeth.

Heliga Moder Elisabeth, be för Sverige! Be för de skandinaviska folkens återvändande till Fadershuset! Be för Kyrkan i Sverige!


lördag 14 maj 2016

Underbara festtid!

De närmaste veckorna formligen exploderar Katolska Kyrkan i festyra. I morgon söndag är det pingstdagen och jag behöver inte tala om för någon kristen hur vi skulle vara utan den Helige Ande... (för den som inte är kristen: vi skulle vara torra, andligen döda, tråkiga, ledsna....) Sedan på torsdag den 19 maj firas Vår Herre Jesus Kristus, den evige Översteprästen (läs i Heb kap 2-10). Så nästa söndag firar vi Heliga Trefaldighets dag. Och söndagen efter det Kristi Kropps och Blods högtid, där vi går i procession med det Allraheligaste Sakramentet. Maj månad, Marias månad, avslutas med festen för den saliga jungfrun Marias besök hos Elisabeth. Sedan kommer festen för Jesu Heliga Hjärta och Marias Obefläckade Hjärta. Dagen efter, den 5 maj, kommer vår egen Moder Elisabeth Hesselblad att helgonförklaras i Rom.

Vi har några härliga veckor framför oss! Kom, helige Ande, och fyll oss med glädje, så att vi kan fira dessa fester ordentligt och fördjupas i tro och överlåtelse!












måndag 2 maj 2016

Marias maj

I går inleddes Marias månad maj. I undervisningen med kommunionbarnen bad vi Rosenkransen, en bekant bön får några barn, men helt ny för andra. Barnen fick varsin rosenkrans att ta med hem. Efter mässan hade vi kyrkkaffe, det åttonde sakramentet. Det var ju 1 maj i går, st Josef Arbetarens dag, men eftersom det var en söndag i påsktiden så hade söndagen företräde, men kyrkoherden tog ändå upp st Josef i predikan och sa att han är ett föredöme för oss troende. 

I församlingssalen hade jag gjort i ordning ett st Josefsaltare. Tyvärr tog jag inga bilder när den var alldeles färdig, med brinnande ljus och fika och allt, men håll till godo med denna. 






fredag 29 april 2016

lördag 2 april 2016

Den Gudomliga Barmhärtighetens söndag

I morgon är den Gudomliga Barmhärtighetens söndag och vi är mitt i Barmhärtighetens år. Nu är det viktigare än någonsin tidigare att sprida kunskapen om Guds Barmhärtighet. Världen är helt galen och ondskan tycks fira triumfer. Men Bibeln säger oss (365 gånger har någon räknat ut): 'var inte rädda'. Godheten, kärleken och barmhärtigheten har redan segrat över ondskan. Jesu Uppståndelse är Guds seger. Den är redan vunnen. Förtrösta, förtrösta, förtrösta på Hans Barmhärtighet. Låt hela världen och allt du har kär, inklusive dig själv, sjunka ner i Hans Barmhärtighets hav. Var inte rädd. Du är älskad, önskad, omhuldad och bevarad. Hans Barmhärtighet varar evigt. Hans Kärlek har inget slut. Frukta inte, bara tro.






torsdag 31 mars 2016

Olika datum för påsken

Katoliker och protestanter firade påsk den 27 mars, de ortodoxa firar den 1 maj. Att kristna har olika datum för påsken är inte bra. Jesus har sagt att världen ska tro när de kristna är ett (Joh 17:21). Det finns en massa annat att lösa också, men ett gemensamt datum för påsken vore en bra början. Jag ska lägga det till listan över förbönsämnen. Gör det du också!

tisdag 29 mars 2016

Be för de kristna i Pakistan

Ett av de värsta länderna för kristna är Pakistan. Det är en liten minoritet i landet, 2-4 %, men de har det mycket svårt. I söndags dödades minst 72 och skadades otaliga människor i Gulshan-e-iqbal-parken i Lahore i ett bombdåd, speciellt riktat mot kristna som firade påsk. Många av de dödade och skadade är barn.

Finns det ord för att uttrycka hur föraktliga dessa terrorister är? Finns det ord för att uttrycka hur låg en människa är som gör något sådant?

Vi måste be mycket för förföljda kristna runt om i världen, men just nu speciellt för Pakistan. Be om tröst och ljus för de drabbade. Be om omvändelse för terroristerna. Be att de ska inse vad de gör. Be om fred och frid i Pakistan.

Kyrie eleison!

söndag 27 mars 2016

Påsk!

Kristus är uppstånden, sannerligen uppstånden! En god, glad och välsignad påsk önskas alla som läser detta!

torsdag 24 mars 2016

Kom och följ Mig, säger Herren

Nu börjar det årliga dramat där vi får följa Kristus in i Övre salen, ut till Getsemane och till fängelset. Vi hör hur Han döms till döden, Han den helt oskyldige. Vi ser Honom bli gisslad. Vi följer Honom när Han bär Korset. Vi hör hur Han förlåter den botfärdige rövaren. Vi ser hur Han ger oss Maria till mor och vi tar emot henne i våra hjärtan och våra hem. Vi ser Honom dö och läggas i graven. Sedan väntar vi...

Det är ett känslomässigt drama vi har framför oss. Lidande, död, men framför allt kärlek och barmhärtighet ser vi för våra ögon.

För de viktigaste orden att komma ihåg är 'pro nobis', för oss. För att vi ska få frid och vänskap med Gud. För att himlen ska fyllas till brädden.

Det är ett erbjudande som jag inte förstår hur någon kan säga nej till... Denna påsk: säg ja! Vänta inte! Kom till kyrkan! Här kan du hitta närmaste katolska församling.


tisdag 22 mars 2016

Lätt som en fjäder

I går var till domkyrkan på Söder i Stockholm för bikt. Jag kom till kyrkan en timme för bikttidens början. Den börjar kl 16 och jag tillbringade hela Barmhärtighetens timme där i väntan och förberedelse. Jag var så förväntansfull att jag nästan inte kunde sitta still! En av orsakerna till förväntan var att jag visste att prästen skulle vare en Opus Dei-präst. De är, enligt min mening, de bästa biktfäderna. Man får konkreta, handfasta, praktiska råd om hur man ska komma vidare i sin relation till Jesus.

När prästen kom var jag först i kön och fick komma in och erkänna mig skyldig för att bli benådad. Och benådad blev jag! Hur underbart är det inte att få höra orden: jag löser dig från dina synder! Att veta att nu, i detta ögonblick, ger Jesus, genom Sin präst, mig syndernas förlåtelse och låter mig bli fri igen. Syndens börda är borta. Jag får börja om igen. Tack, Jesus, min Älskade, för detta!

När jag kom ut ur biktstolen kände jag mig lätt som en fjäder och mycket, mycket lycklig! Inte nog med detta: kl 17 var det mässa och jag fick den stora lyckan och nåden att ta emot min Jesus!

Till dig som är katolik men inte biktar dig så ofta eller inte alls: gå till bikt! Du vet inte vad du missar! Det är den gudomliga Kärlekens och Barmhärtighetens sakrament. Och Han väntar och längtar efter dig....

Till dig som inte är katolik: bli det så fort du kan, så att du också ska få erfara detta! Kom till Fadershuset!

Bakom dörren till vänster satt prästen, bakom dörren till höger satt jag.
Här blev jag benådad i går eftermiddag. Gud vare tack och lov!

måndag 21 mars 2016

Bön inför den Korsfäste

Ur Petrus Damianis Andliga sånger och böner:

”Du, medlare mellan Gud och människor, Herre Jesus Kristus, du som i den saliga Marias sköte blev människa och som för vår frälsnings skull, som ett välluktande offer (Ef 5:2) frambar din kropp som ett obefläckat offerlamm på korsets altare till Gud Fadern, du som gjorde dig själv till ett läkemedel för människosläktet, för att det skulle spy upp den gamla överträdelsens gift: Lös mig, olycklige och eländige, jag som är bunden av syndernas otaliga band!

Se, Herre, inför ditt livgivande kors' banér faller jag ned och knäböjande tillbeder jag triumfen i din seger, ny och oförliknelig, ty du är prästen och offergåvan, Återlösaren och lösepenningen! Låt mig, mildaste Herre – som om nu din dödsstund vore inne – få se dig hängande som ett offer på korset! Låt mig få ta emot ditt dyrbara blod, droppande ner i min mun!

O, i sanning saliga offergåva, som krossar dödsrikets murar och öppnar himmelrikets port för de troende! O, vilken tyngd har inte vår lösepenning, lagd i korsets vågskål! För dess skull tvingas den gamle indrivaren att klaga över att vår skuldebrev blivit sönderrivet (jfr Kol 2:14).

Med de inre ögonen ser jag dig, min Återlösare, fastspikad på korset. Jag ser dig sargad med nya sår. Jag hör dig med klar stämma säga till rövaren: Sannerligen, redan i dag ska du vara med mig i paradiset (Luk 23:43).

Genom ditt frälsningsbringande lidandes och din döds mysterium bönfaller jag dig; genom vår återlösnings sakrament åkallar jag dig under tårar: Skilj mig inte, såsom jag förtjänade, från dina utvaldas samfund utan led mig tillsammans med den salige rövaren till paradisets härlighet!

Du, Herre, inprägla i min själ detta heliga kors' tecken, rena mig med dess kraft! Hävda därigenom din rätt över mig hel och hållen, så att ingen del av mig blir över för fienden!

Låt mig, när du kommer till domen, då detta din gudomliga krafts fälttecken skall stråla mot himlen (jfr Matt 24:30) befinnas tecknad med detta sårmärke, så att, liksom jag i straffet gjorts lik den Korsfäste, jag i härligheten måtte bli lik den Uppståndne, du som med Gud Fadern, i den Helige Andes enhet, lever och råder i all evighet. Amen.”

söndag 20 mars 2016

Stilla veckan och Triduum

I dag börjar Stilla veckan och vi förbereder oss för att följa det årliga dramat. Vi går vid Jesu sida vid Hans intåg i Jerusalem. Vi följer Honom till Övre Salen, där Han instiftar mässan och prästämbetet och tvättar apostlarnas fötter. Vi går till Getsemane, vakar med Honom i mörkret och försöker trösta Honom i Hans dödsångest. Vi följer Honom till fängelset och lämnar Honom inte när Han döms till döden. Vi är med Simon av Kyrene och Veronika som gör vad de kan för att hjälpa Honom bära Korset och lindra plågan. Vi står vid Marias och Johannes sida vid Jesu Kors. Vi ser Honom överlämna Sin Moder till oss, för att hon ska vara vår mor och vi hennes barn. När Han gjort det är allt fullbordat (Joh 19:28) och Han överlämnar Sin Ande och Sitt Offer till Fadern. Vi är med när Han tas ned från Korset och läggs i den sörjande Moderns armar. Vi ser hur Josef från Arimatia och Nikodemos värdigt lägger Honom i graven.

Det är en tung och sorglig vecka för den som älskar Honom... men vi vet ju hur det slutar. Döden har inte sista ordet. Men jag stannar där i dag. Vi ska inte ta något i förskott. Vi följer Honom steg för steg och hoppar inte över någonting. Nej, vi går igenom det svåra, det plågsamma med Honom. I och genom Honom får våra (i förhållande) små plågor sin förklaring och sin mening. I Honom ser vi Ljus mitt i mörkret.

Jag önskar dig en välsignad Stilla vecka!

lördag 19 mars 2016

Om st Josef

Ur en predikan av Bernardino av Siena:

”För alla särskilda nådegåvor som människor får, gäller den allmänna regeln: när Gud i sin godhet kallar någon till en särskild nåd eller till en särskilt hög kallelse, ger han alltid den hjälp som en så utvald person behöver eller en sådan uppgift kräver. En sådan människa präglas därför av dessa nådegåvor.

Detta har i alla avseenden bekräftats när det gäller den helige Josef, påstådd fader till vår Herre Jesus Kristus och sann brudgum åt jordens drottning och änglarnas härskarinna. Av den evige Fadern utvaldes han att sörja för och beskydda dennes största skatter: Hans Son och sin brud. Detta uppdrag förvaltade Josef med största trohet. Därför sade Herren till honom: Du är en god och trogen tjänare. Kom in till glädjen hos din Herre (Matt 25:21).

Om man jämför Josef med hela Kristi Kyrka, är han då inte utvald och speciell? Genom honom och under hans beskydd inträdde Kristus i världen på ett väl ordnat och värdigt sätt. Om nu hela Kyrkan står i skuld till jungfrumodern, eftersom Kristi födelse gjordes möjlig genom henne, så är Kyrkan förvisso, efter henne, skyldig Josef tack och särskild vördnad.

Han är nämligen Gamla Testamentets avslutning. I honom bär patriarkernas och profeternas värdighet den utlovade frukten. Dessutom, han ensam ägde vad Gud i sin godhet gång på gång hade lovat dem.

Det förtroende, den vördnad och höga uppskattning, som Jesus visade Josef, som en son sin far, medan han levde här på jorden, har han säkerligen inte undanhållit honom i himlen, utan fastmer uppfyllt och fulländat. Helt riktigt passar Kristi ord in på honom: Kom in till glädjen hos din Herre. Även om det är den eviga salighetens glädje som kommer in i människans hjärta, säger Herren hellre till honom: Kom in i glädjen, för att på ett hemlighetsfullt sätt antyda, att denna glädje inte endast finns i hans inre, utan omsluter honom överallt och absorberar honom, som om han hade sänkts ner i ett oändligt djup.

Salige Josef, tänk på oss och bär fram din bön inför honom, som antogs vara din son; bed även om förbarmande för oss hos din brud, den allrasaligaste jungfrun, som är moder till honom som med Fadern och den Helige Ande lever och råder i all evighet. Amen.”


onsdag 16 mars 2016

Helgonförklaring

I går kom beskedet att saliga Moder Elisabeth Hesselblad kommer att helgonförklaras i Rom den 5 juni. Glädjen är stor bland svenska katoliker över detta och det talas om en stiftsvallfärd till Rom. Hur detta ska firas i vår kyrka, där vi har en relik av Moder Elisabeth, måste jag tala med kyrkoherden om.

söndag 6 mars 2016

Han känner dig och Han vill hela dig



Var finns Jesus närvarande? Överallt. Men var finns Han närvarande på ett alldeles speciellt sätt, så att du, med trons ögon, kan se Honom och tala med Honom? Jo, i det Allraheligaste Sakramentet som finns i varje katolsk kyrka. Han finns alltid i tabernaklet. Ibland finns Han i monstransen som står på altaret. Han väntar på ditt besök. Han väntar på din tillbedjan. Han väntar på din kärlek. Han har inget behov av det för Egen del, men Han vill ha det, för när du ger Honom minsta lilla gnutta av din kärlek och tillbedjan tar Han det som ett tecken på att du vill ha Hans Kärlek. Och tro mig, om du visste vad Han vill ge dig (Joh 4:10) skulle du ge Honom det Han vill ha av dig. 

lördag 5 mars 2016

Mer nunnor åt folket!





Den här fantastiska nunnan fann jag via Facebook. Hon är helt underbar! Och de budskap hon ger via dessa videor är upplyftande och stärkande. Lyssna till moder Olga!

måndag 29 februari 2016

Helgonförklaring

Har hört ryktas, men ännu ej fått bekräftat, att saliga Elisabeth av Treenigheten ska bli helgonförklarad i höst. Jag hoppas verkligen att det är sant! Det gläder mig oerhört om Kyrkan lyfter fram henne som en förebild för oss kristna över hela jorden.

Som saligförklarad firas helgonet enbart i sitt eget stift, sitt land och sin orden (i Elisabeths fall: Frankrike och Karmel). Som helgonförklarad får helgonet firas överallt. Elisabeths andlighet och goda vägledning förtjänar verkligen att lyftas fram.

Karmeliterna i Sverige har gett ut tre böcker av och om henne. De finns att beställa här för en billig penning.

Om du inte känner henne rekommenderar jag att du tar dig tid att lära känna henne. Du kommer inte att ångra dig.

tisdag 23 februari 2016

Guds barns tillbedjan

karmeliternas hemsida skriver biskop Anders om Guds barns tillbedjan. Det är god och nyttig läsning. Artikeln finns här.

fredag 19 februari 2016

Jag förstår inte det här....

Mässa i tangostil.....

Jag tycker mycket om tango, men ska den dansas i kyrkan? Nej.... Ska en predikan handla om tango? Nej.... den ska handla om Jesus, Jesus, Jesus.

Handlar för övrigt tango om att föra och följa? Nej, tango handlar om att förföra. Och Jesus hade en del att säga om den som förför och förleder (beroende på översättning) (Matt 18:6)...

Kyrie, eleison!

Ge mig mer Jesus!

Vad påven egentligen har sagt

Det katolska tänkandet är inte helt lätt för icke-katoliker att förstå. Det är inte heller helt lätt för katoliker som inte har för vana att studera Kyrkans lära (sådana katoliker finns det tyvärr många av...)

Läs detta om du vill veta vad påven egentligen sagt om preventivmedel nu senast.

torsdag 18 februari 2016

Präster

Fann en väldigt intressant dokumentär om katolska präster i USA på nätet. Den finns här.

onsdag 10 februari 2016

Fastetid

En välsignad fastetid tillönskas alla kristna!

måndag 8 februari 2016

Mer speciella än andra

Det finns tusentals helgon och jag känner inte alla tyvärr, men vissa som man hör talas om är mer speciella än andra. Ett av dessa helgon är dagens helgon, Josefina Bakhita. Hon föddes i Darfur någon i mitt av 1800-talet, man vet inte exakt år. Hon blev som barn kidnappad, såld som slav, misshandlad och våldtagen. Till slut köptes hon av en italiensk familj, togs med Italien där hon blev fri, eftersom slaveriet var förbjudet. Hon arbetade som barnflicka i familjen. Hon blev döpt och sedermera nunna. Bland hennes arbetsuppgifter i klostret var att vara portvaktssyster och hon blev väldigt älskad av folket, för hon hade alltid ett lyssnande öra och goda ord att dela med sig av. Hon kallades 'nostra madre moretta', vår svarta moder. Hon dog 1947 och är nu helgonförklarad.

Trots hennes fruktansvärda erfarenheter som slav av misshandel och sexuellt våld förlät hon sina plågoandar och kunde t.o.m. ur detta helvete dra något positivt: hon skulle inte kommit till Italien och blivit kristen utan slavhandlarna. Även ur detta det värsta som kan hända en kvinna kom något gott. Den kärlek hon spred runt sig var ett tecken på kraften i förlåtelsen som är så central i den kristna tron.

Hon är ett underbart föredöme för alla kristna och jag tror att hon i sin himmel ber särskilt för alla offer för trafficking och IS...


tisdag 2 februari 2016

Tacksamhet inför Guds mysterium

Ur Vorschule des Betens av Romano Guardini:

"Världen finns till, emedan den kommer ur Guds skapande frihet, Gud däremot, emedan han är själva mysteriet, det levande och verkliga undret. Ordet 'mysterium' betyder nämligen i grunden inte det faktum att något som borde kunna förklaras ännu inte fått sin förklaring, utan det som utmärker Gud i hans väsen. Och 'under' betyder inte att något ligger bortom det möjliga, utan att det börjar kasta ett ljus över vem Gud är, det är ett anrop till hjärtat, det blir till ett 'tecken'. Den som ständigt stöter på Gud märker att här är ett mysterium, och att hans väldighet är ett anrop. Han är den ende verklige, som verkligen är, den ende nödvändige - och ändå samtidigt den som uppväcker helig förundran. Ur förundran föds tacket. När en människa älskar en annan, verkligen älskar, inte bara känner aktning, sympati eller längtan efter henne, utan står i en relation till henne präglad av den innerliga tillhörighet, ödesförbundenhet och tillit som ordet älska betyder, då känner man inför den älskade människan en ständig förundran, och det kan mycket väl komma ett ögonblick, då man sanningsenligt säger: Jag tackar dig för att du är den du är, jag tackar dig för att det finns en sådan som du. Med förståndet kan man inte ge skäl för detta, men hjärtat förstår. När det gäller en människa antyds bara mysteriet; sin verkliga uppfyllelse får denna antydan först i Gud. I så hög grad är Gud det verkliga mysteriet och det levande undret, att människans svar på honom är tacket -renare ju närmare han kommer en. 'Vi tackar dig för din stora härlighet', heter det i den heliga mässans Gloria.

Därför är det viktigt, ytterst viktigt, att människan lär sig att tacka. Hon måste lägga bort den likgiltighet som tar saker och ting för självklara. Ingenting är självklart, allt är gåva. Först när människan uppfattar saken så, blir hennes väsen fritt.

Vi borde tacka för tron, för mysteriet att vara födda på nytt ur Guds eget liv, för allt det fördolda och heliga som sker mellan Gud och oss. Ja, vi borde vinnlägga oss om att tacka också för det som är tungt. Det som i budskapet om Guds försyn kräver det största modet, men också innesluter det största löftet, är att allt som sker, även det tunga, även det bittra, även det obegripliga, är en nådens budbärare och manifestation. Att leva av Guds försyn innebär att leva i enlighet med Guds vilja - också när den går emot de egna önskningarna.  Denna samstämmighet får sitt renaste uttryck i tacket. Den tar också emot det hårda och skenbart förstörande som en gåva ur Guds hand. Det är inte lätt, och vi får inte bedra oss själva. Vi bör alltid gå endast så långt som vi sanningsenligt kan gå - men vi kan gå längre än vår känsla först tror. Buret av tron kan tacket också tränga in i det som är tungt, och i den utsträckning detta lyckas, blir det förvandlat."



söndag 31 januari 2016

Himmelsk hemförsäkring

I dag har jag fått min himmelska hemförsäkring förnyad och giltig för ett år framåt. För den som inte vet vad det betyder: fader W har varit hemma hos mig och välsignat vårt hem. Det är tradition att man gör det en gång per år runt Trettondagen. Det blev lite senare i år pga att jag varit sjuk. Nu är det gjort och jag är mycket nöjd och glad.



måndag 25 januari 2016

Påven kommer till Sverige!

Den 31/10 i år kommer påven Franciskus att åka till Lund. Han kommer för att högtidlighålla (inte fira) reformationen. Jag gläder mig mycket och hoppas att jag kan åka dit då, men jag önskar att han kom för att stärka oss svenska katoliker i stället.

lördag 23 januari 2016

Att sätta gränser för Guds Barmhärtighet

En del människor blir upprörda när man säger att alla människor är Guds barn (vilket tydligen påven Franciskus har gjort) eller när man säger att alla människor har möjlighet att komma till himlen och att man hoppas att de ska göra det. De citerar alla möjliga Bibelverser för att bevisa att det inte är så. Det är som om de vill sätta gränser för Guds Barmhärtighet. Jag har aldrig riktigt förstått detta. Vill de inte att alla människor ska vara Guds barn? Vill de inte att alla ska komma till himlen? Tror de inte att Gud vill att alla ska vara Hans barn? Tror de inte att Gud vill att alla ska komma till himlen?

Gud har skapat alla människor, vilken religion eller hudfärg eller kön de nu har. Gud älskar allt Han skapat. Skulle Han inte vilja ge Sin Barmhärtighet utan mått till alla så att de har en chans att svara ja på Hans erbjudande och så komma till himlen?

Svarar alla ja på Guds erbjudande? Det gör de inte, men vi vet inte vad som händer i deras dödsögonblick. Kanske de då svarar ja på det sista erbjudandet. Vi får HOPPAS att de gör det. Vi får HOPPAS att Guds Nåd bryter igenom motståndet och leder till omvändelse 'between the stirrup and the ground' (William Camden).

Jag tror att himlen gråter varje gång någon säger nej...

Låt oss alla i våra dagliga böner bönfalla vår himmelske Fader om Barmhärtighet för obotfärdiga syndare så att de omvänder sig, om så i sista ögonblicket av deras liv. För Jesu skull. För Hans Heliga Hjärtas skull. För att änglarna ska få glädja sig (Luk 15:10).

torsdag 21 januari 2016

Hur är det möjligt...

.... att 29,2 % av tillfrågade präster i en enkät tycker att det är en bra eller mycket bra idé att låta pilar peka ut riktningen mot Mecka i ett kapell och göra det till en böneplats för muslimer? Det som alltså var Eva Brunnes förslag. Jag vet att majoriteten av tillfrågade präster i svenska kyrkan sa nej, men hur kan det vara möjligt att en tredjedel sa ja?



söndag 17 januari 2016

Bibeln gör mig till katolik

Dagens evangelium i mässan är berättelsen om bröllopet i Kana (Joh 1:2-11). Det är en av mina favorittexter i Bibeln. (Jag har ungefär 1000 favorittexter till....)

Texten lyder:

På tredje dagen hölls ett bröllop i Kana i Galileen, och Jesu mor var där. Jesus och hans lärjungar var också bjudna till bröllopet. Vinet tog slut, och Jesu mor sade till honom: ”De har inget vin.” Jesus svarade: ”Låt mig vara, kvinna. Min stund har inte kommit än.” Hans mor sade till tjänarna: ”Gör det han säger åt er.” Där stod sex stora stenkärl för vattnet till judarnas reningsceremonier; vart och ett rymde omkring hundra liter. Jesus sade: ”Fyll kärlen med vatten”, och de fyllde dem till brädden. Sedan sade han: ”Ös upp och bär det till bröllopsvärden”, och det gjorde de. Värden smakade på vattnet, som nu hade blivit vin. Eftersom han inte visste varifrån det kom – men det visste tjänarna som hade öst upp vattnet – ropade han på brudgummen och sade: ”Alla andra bjuder först på det goda vinet och på det sämre när gästerna börjar bli berusade. Men du har sparat det goda vinet ända till nu.” Så gjorde Jesus det första av sina tecken; det var i Kana i Galileen. Han uppenbarade sin härlighet, och hans lärjungar trodde på honom.

Det finns en massa saker att ta upp när det gäller denna text. Man skulle kunna skriva en stor tjock bok om denna korta text, men jag vill bara peka på några få saker.

Det första är: Maria nämns före Jesus och apostlarna. Hon är huvudpersonen. Det är hon som med sin tro får Jesus att göra Sitt första under. Hur kan någon påstå att hon inte är viktig?

Det andra är: Maria säger inte åt Jesus vad Han ska göra. Hon bara pekar på brudparets nöd. Ofta när vi ber för någon talar vi om för Gud hur Han ska lösa problemet. Det behöver vi inte. Han vet bättre än vi vad som behöver göras.

Det tredje är: Jesus verkar avvisa henne. Men avvisar Han henne verkligen? Nej, Han gör ju det hon ber om.  Han kallar henne inte mor utan kvinna. Det får mig att tänka på Eva i paradiset, hon som skapades för att vara en hjälp åt Adam (1 Mos 2:18). Maria är Jesu mor, men hon är också Hans hjälp. Hon finns vid Hans sida från första början ända till himmelsfärden. Hon finns med vid Kyrkans födelse när Anden sänker Sig ner över dem alla (Apg 1:14, Apg 2:1-4). Hon finns nu vid alla kristnas sida, för vi är hennes barn (Joh 19:26-27, Upp 12:17).

För det fjärde: det Maria säger till tjänarna säger hon till oss också. 'Gör det Han säger åt er'.  Maria pekar alltid på sin Son. Hon uppmanar oss alltid till lyhördhet och lydnad. Hon är det främsta exemplet på hur en lärjunge ska vara (Luk 1:38, Luk 1:45). Vi gör väl i att studera henne.

För det femte: Jesus ger oss det goda vinet. Han ger Sig Själv till oss i Altarets Allraheligaste Sakrament. Det Bröd och det Vin Han ger oss där är Hans Kropp och Hans Blod  (Joh 6:22-69). Hur någon kan tolka detta symboliskt kan jag inte förstå. Om Han menade det symboliskt, varför säger Han inte åt dem som lämnar Honom för att de inte kan acceptera detta, att komma tillbaka? Nej, Kyrkan har alltid hållit fast vid denna viktiga lära och det måste vi också göra. Jesus menade detta bokstavligt, inte symboliskt. Vi får äta och dricka vår Gud, dvs ha en närmare gemenskap med Honom än som är mänskligt möjligt. Detta är en gemenskap som är mer intim än den mellan man och hustru. Det är ett erbjudande om och en kallelse till att ta del av Guds eget liv, att förbli i Honom (Joh 15:4-5) och det sätt som vi ska göra det på är att äta Hans Kött och dricka Hans Blod (Joh 6:56-57).

------------

Bibeln gör mig till katolik.


lördag 16 januari 2016

Marias dag

Varje dag i veckan har sitt eget fokus och lördag är Marias dag. Fast det finns nog inte en enda katolik i världen som tänker på henne bara på lördagar... Hon är med oss alla dagar i veckan, hon vår älskade moder (Joh 19:26-27, Upp 12:17). Jag är mycket tacksam över att vår Himmelske Fader också gett oss en mor. Hur skulle en familj se ut utan en mor...? 

Gud har verkligen tänkt på allt. 





onsdag 13 januari 2016

På förekommen anledning

Tycker det är sorgligt att somliga katoliker ägnar sig åt att smutskasta och sprida rykten om en viss känd person som är relativt nybliven katolik... Det är framförallt sorgligt när det är andra konvertiter som ägnar sig åt detta.

måndag 11 januari 2016

Nåd

Läser i Dagen att påvens nya bok, som utges den 16 januari, har nåden som tema. Enligt artikeln berättar påven i boken att han ser sig som syndare och biktar sig regelbundet. Ingen nyhet för en katolik.... Alla präster, inte bara påven, biktar sig regelbundet. Jag hörde en präst säga att han biktar sig var fjortonde dag och det gör säkert påven också.

"Nåden skall också räcka till för grupper som traditionellt inte alltid har känt sig välkoman i kyrkan, som skilda och homosexuella", säger artikeln. Jag är skild och var borta från Kyrkan i flera år, men när jag kom tillbaka blev jag, trots att jag levde i ett nytt förhållande, välkomnad med öppna armar. Det var aldrig något tal om att jag, trots att jag då inte kunde ta emot sakramenten, inte skulle vara välkommen. Tvärtom, den förlorade dotterns återkomst gladde både kyrkoherde och församling. Min församling var mycket välkomnande, trots att jag inte levde som en 'god katolik'.

Kanske det inte ser ut så i alla församlingar, vad vet jag, men att nåden står i centrum är ingen nyhet för denna katolik, men förmodligen är det en nyhet för journalister...




lördag 9 januari 2016

Det viktigaste

Vad är det viktigaste i det andliga livet? Det allra viktigaste i relationen med Gud?

På första plats kommer förtröstan.
På andra plats kommer förtröstan.
På tredje plats kommer förtröstan.
På fjärde.... ja, ni fattar. Förtröstan.

Jesus, jag förtröstar på Dig! 
Jesus, jag förtröstar på Dig! 
Jesus, jag förtröstar på Dig!

torsdag 7 januari 2016

Charlie Hebdo och yttrandefriheten

I dag är det ett år sedan terroristattacken mot Charlie Hebdo i Paris och häromdagen läste jag att många, speciellt unga, vill begränsa yttrandefriheten.

2015 har varit ett sorgligt år med väldigt många terroristdåd och extremt många människor på flykt. Världen befinner sig i kaos och ingenting är längre säkert. Var är man trygg? Var får man leva i fred och frid? När kommer terroristerna hit? Var kommer de att slå till? Hur ska man förhindra det?

Stora och svåra frågor som jag inte kan besvara, men en sak är jag säker på: om vi låter terroristhotet hindra oss från att leva vårt liv som vi är vana har vi låtit terroristerna vinna över oss mentalt. Att begränsa yttrandefriheten och rörelsefriheten, att låta rädslan styra, det är att låta sig besegras. I dag, mer än någonsin, måste vi stå upp för våra rättigheter och vårt sätt att leva. Vi ska inte införa könsapartheid i badhusen, vi ska inte inskränka yttrandefriheten, vi ska inte sluta fira våra högtider och leva vårt liv. Vi ska inte sluta festa och skratta. Tvärtom. Vi måste mer än någonsin stå upp för de rättigheter som våra förfäder kämpat för.

Vi får inte låta rädsla och hat styra oss.

Yttrandefrihet. Religionsfrihet. Frihet att välja sitt sätt att leva. Det är viktigare än någonsin.

Men var inte rädda. Djävulen är besegrad. Det är Gud som har det sista ordet.


onsdag 6 januari 2016

Sökas och söka

I dag firar Kyrkan hur Jesusbarnet uppenbarade Sig för världen och tillbads av de tre heliga kungar som traditionen gett namnen Kaspar, Melkior och Balthasar. De gåvor som de frambar antyder hemligheter om Kristus, säger Odo av Cluny i dagens andra läsning i läsningsbönen: "när de skänker guld, förkunnar de honom som Konung; när de bär fram rökelse, tillber de honom som Gud; när de räcker fram myrra, betygar de att han är dödlig".

Ser vi, som de heliga kungarna, vem Han är? Betygar vi med våra liv och våra ord att Han är vår Konung och vår Gud som dog för oss? Ger vi, som de heliga kungarna, Honom vår tillbedjan? Ser vi stjärnan som leder till Honom?

Vad är denna stjärna? Teologer och vetenskapsmän tvistar om vilket himlafenomen detta var, men spelar det egentligen någon roll för oss kristna i det dagliga livet? Nej, egentligen inte. Det som är viktigt är om vi ser den 'stjärna' som Fadern sänder i vår väg för att vi ska se Sonen och tillbedja Honom. Ser vi hur hela skapelsen visar på Guds existens? Ser vi hur människors godhet är en återspegling av Hans Kärlek? Ser vi ljuset i ett litet barns ögon och påminns om Inkarnationen? Ser vi blommornas och hela naturens skönhet som talar om Guds Skönhet? Ser vi solen som talar om att Han är Rättfärdighetens Sol? Ser vi de tecken Han lagt ner i skapelsen för att vi ska se och tillbedja, såsom de heliga kungarna gjorde?

De heliga kungarna sökte det nyfödda Gudabarnet, men Han sökte dem först, liksom Han också söker oss först. Vi skulle inte kunna älska Honom om inte Han först älskade oss (1 Joh 4:19). Initiativet till hela frälsningsverket och vår enskilda relation med Honom kommer från Honom. Han söker oss och ger oss lust och förmåga att söka Honom (Jer 29:13).

Det som åligger oss är att öppna oss för Honom, att låta Honom verka i oss, leva i oss, älska i oss. Men början till detta är att veta att Han söker oss, mer än vi söker Honom. Han älskar oss, mer än vi älskar Honom.

Låt oss idag, som de heliga kungarna, falla ner inför Hans Krubba, ge Honom vår tillbedjan och våra gåvor. Vilken gåva vill Han ha av oss? Guld, rökelse och myrra? Ja, men det Han helst vill ha är våra synder och vårt förkrossade hjärta (Ps 51:19). När vi ger det till Honom spikar Han fast det på Korset och förintar det och det förkrossade stenhjärtat gör Han till ett hjärta av kött (Hes 36:26).

Det är inte långt från Krubbans trä till Korsets trä....

Venite adoremus!




tisdag 5 januari 2016

Behöver pastorer egna flygplan...?

Nej, är mitt svar på den frågan. Själva menar de att de behöver privata flygplan. Här finns några av deras skäl. Blev ni övertygade? Inte jag heller...

Den Herre de säger sig tjäna hade inte ens någonstans att vila sitt huvud (Matt 8:20) och Han gick upp på berget för att be (Matt 14:23). Han behövde inget flygplan....

"Det är lättare för en kamel att komma in genom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rika" (Matt 19:24,  Mark 10:25, Luk 18:25). Har dessa pastorer inte läst detta i Skriften...?

Jesus sa: "Ve er som är rika, ni har fått ut er glädje" (Luk 6:24).

'Ve er, pastorer med egna flygplan, ni har fått ut er glädje.' Är de inte rädda att få höra de orden på domens dag...?







måndag 4 januari 2016

Tid över

I kväll stänger jag ner mitt Facebookkonto, som tar alldeles för mycket tid och energi. Funderade även över att stänga ner bloggen, men blev övertalad att ha den kvar, men jag kommer inte att ta tillbaka kommentarsfunktionen. Det blir även i fortsättningen envägskommunikation här. Vill inte ha den typen av kommentarer som jag fick förut....

Vad ska jag göra med all ledig tid? Ja, det blir fler Rosenkransar... och min tbr-lista ska tas itu med... (tbr = to be read) och det kommer att bli mer frid i mitt hjärta. Kanske kommer jag tillbaka till Facebook, kanske inte. Det återstår att se.

söndag 3 januari 2016

Myten om inkvisitionen

Hur många gånger har jag inte fått höra på nätet att Katolska Kyrkan alltid förföljt den sanna kyrkan som tvingats under jorden? Hur många gånger har jag inte fått höra att Kyrkan mördat tusentals äkta kristna? Det har framställts som fakta, men nu har historiker undersökt saken och slår undan fötterna för propagandan. Läs detta och inse fakta.  Jag är trött på lögner om min Kyrka.

lördag 2 januari 2016

Epifania

Det nya året är inne på sin andra dag och vardagen inträder efter juloktaven som avslutades i går. Men jultiden är inte slut för det, utan fortsätter t.o.m. söndagen efter trettondagen då vi firar Herrens dop. Varför fira Herrens dop, som ägde rum när Han var 30, under jultiden? 

För julen handlar inte enbart om Jesu födelse, utan om Hans Uppenbarelse (Epifania), dvs hur Han visar Sig för världen. Epifanian fortsätter: Han visar Sig för världen och för oss även nu. Varje dag blir nya människor kristna. Kyrkan växer och evangeliet sprids. Och även i våra liv uppenbarar Han Sig. Om vi lever vår tro i vardagen växer den och blir starkare och Jesus tar en allt större plats i vårt liv (Joh 3:30). 

Tro och liv hör ihop. En tro som bara är en teori eller en vacker tanke är ingen riktig tro. När jag gick i undervisning för att konvertera sa pater Bishofberger SJ att tro är att hålla något för att vara sant. Tro är raka motsatsen till tvivel (som somliga, t.o.m. somliga kristna, menar är så fint). Det som är sant kan man basera sitt liv på som en stadig grund. Och den grunden håller även när stormen kommer (Matt 7:24-27). 

Så vad önskar jag dig för år 2016, du som läser detta? Jag önskar dig EPIFANIA, att Jesus ska bli allt för dig. Jag önskar dig en tro stadig som klippan. Jag önskar dig Trons fullhet med allt det som Jesus uppenbarat.