söndag 31 januari 2016

Himmelsk hemförsäkring

I dag har jag fått min himmelska hemförsäkring förnyad och giltig för ett år framåt. För den som inte vet vad det betyder: fader W har varit hemma hos mig och välsignat vårt hem. Det är tradition att man gör det en gång per år runt Trettondagen. Det blev lite senare i år pga att jag varit sjuk. Nu är det gjort och jag är mycket nöjd och glad.



måndag 25 januari 2016

Påven kommer till Sverige!

Den 31/10 i år kommer påven Franciskus att åka till Lund. Han kommer för att högtidlighålla (inte fira) reformationen. Jag gläder mig mycket och hoppas att jag kan åka dit då, men jag önskar att han kom för att stärka oss svenska katoliker i stället.

lördag 23 januari 2016

Att sätta gränser för Guds Barmhärtighet

En del människor blir upprörda när man säger att alla människor är Guds barn (vilket tydligen påven Franciskus har gjort) eller när man säger att alla människor har möjlighet att komma till himlen och att man hoppas att de ska göra det. De citerar alla möjliga Bibelverser för att bevisa att det inte är så. Det är som om de vill sätta gränser för Guds Barmhärtighet. Jag har aldrig riktigt förstått detta. Vill de inte att alla människor ska vara Guds barn? Vill de inte att alla ska komma till himlen? Tror de inte att Gud vill att alla ska vara Hans barn? Tror de inte att Gud vill att alla ska komma till himlen?

Gud har skapat alla människor, vilken religion eller hudfärg eller kön de nu har. Gud älskar allt Han skapat. Skulle Han inte vilja ge Sin Barmhärtighet utan mått till alla så att de har en chans att svara ja på Hans erbjudande och så komma till himlen?

Svarar alla ja på Guds erbjudande? Det gör de inte, men vi vet inte vad som händer i deras dödsögonblick. Kanske de då svarar ja på det sista erbjudandet. Vi får HOPPAS att de gör det. Vi får HOPPAS att Guds Nåd bryter igenom motståndet och leder till omvändelse 'between the stirrup and the ground' (William Camden).

Jag tror att himlen gråter varje gång någon säger nej...

Låt oss alla i våra dagliga böner bönfalla vår himmelske Fader om Barmhärtighet för obotfärdiga syndare så att de omvänder sig, om så i sista ögonblicket av deras liv. För Jesu skull. För Hans Heliga Hjärtas skull. För att änglarna ska få glädja sig (Luk 15:10).

torsdag 21 januari 2016

Hur är det möjligt...

.... att 29,2 % av tillfrågade präster i en enkät tycker att det är en bra eller mycket bra idé att låta pilar peka ut riktningen mot Mecka i ett kapell och göra det till en böneplats för muslimer? Det som alltså var Eva Brunnes förslag. Jag vet att majoriteten av tillfrågade präster i svenska kyrkan sa nej, men hur kan det vara möjligt att en tredjedel sa ja?



söndag 17 januari 2016

Bibeln gör mig till katolik

Dagens evangelium i mässan är berättelsen om bröllopet i Kana (Joh 1:2-11). Det är en av mina favorittexter i Bibeln. (Jag har ungefär 1000 favorittexter till....)

Texten lyder:

På tredje dagen hölls ett bröllop i Kana i Galileen, och Jesu mor var där. Jesus och hans lärjungar var också bjudna till bröllopet. Vinet tog slut, och Jesu mor sade till honom: ”De har inget vin.” Jesus svarade: ”Låt mig vara, kvinna. Min stund har inte kommit än.” Hans mor sade till tjänarna: ”Gör det han säger åt er.” Där stod sex stora stenkärl för vattnet till judarnas reningsceremonier; vart och ett rymde omkring hundra liter. Jesus sade: ”Fyll kärlen med vatten”, och de fyllde dem till brädden. Sedan sade han: ”Ös upp och bär det till bröllopsvärden”, och det gjorde de. Värden smakade på vattnet, som nu hade blivit vin. Eftersom han inte visste varifrån det kom – men det visste tjänarna som hade öst upp vattnet – ropade han på brudgummen och sade: ”Alla andra bjuder först på det goda vinet och på det sämre när gästerna börjar bli berusade. Men du har sparat det goda vinet ända till nu.” Så gjorde Jesus det första av sina tecken; det var i Kana i Galileen. Han uppenbarade sin härlighet, och hans lärjungar trodde på honom.

Det finns en massa saker att ta upp när det gäller denna text. Man skulle kunna skriva en stor tjock bok om denna korta text, men jag vill bara peka på några få saker.

Det första är: Maria nämns före Jesus och apostlarna. Hon är huvudpersonen. Det är hon som med sin tro får Jesus att göra Sitt första under. Hur kan någon påstå att hon inte är viktig?

Det andra är: Maria säger inte åt Jesus vad Han ska göra. Hon bara pekar på brudparets nöd. Ofta när vi ber för någon talar vi om för Gud hur Han ska lösa problemet. Det behöver vi inte. Han vet bättre än vi vad som behöver göras.

Det tredje är: Jesus verkar avvisa henne. Men avvisar Han henne verkligen? Nej, Han gör ju det hon ber om.  Han kallar henne inte mor utan kvinna. Det får mig att tänka på Eva i paradiset, hon som skapades för att vara en hjälp åt Adam (1 Mos 2:18). Maria är Jesu mor, men hon är också Hans hjälp. Hon finns vid Hans sida från första början ända till himmelsfärden. Hon finns med vid Kyrkans födelse när Anden sänker Sig ner över dem alla (Apg 1:14, Apg 2:1-4). Hon finns nu vid alla kristnas sida, för vi är hennes barn (Joh 19:26-27, Upp 12:17).

För det fjärde: det Maria säger till tjänarna säger hon till oss också. 'Gör det Han säger åt er'.  Maria pekar alltid på sin Son. Hon uppmanar oss alltid till lyhördhet och lydnad. Hon är det främsta exemplet på hur en lärjunge ska vara (Luk 1:38, Luk 1:45). Vi gör väl i att studera henne.

För det femte: Jesus ger oss det goda vinet. Han ger Sig Själv till oss i Altarets Allraheligaste Sakrament. Det Bröd och det Vin Han ger oss där är Hans Kropp och Hans Blod  (Joh 6:22-69). Hur någon kan tolka detta symboliskt kan jag inte förstå. Om Han menade det symboliskt, varför säger Han inte åt dem som lämnar Honom för att de inte kan acceptera detta, att komma tillbaka? Nej, Kyrkan har alltid hållit fast vid denna viktiga lära och det måste vi också göra. Jesus menade detta bokstavligt, inte symboliskt. Vi får äta och dricka vår Gud, dvs ha en närmare gemenskap med Honom än som är mänskligt möjligt. Detta är en gemenskap som är mer intim än den mellan man och hustru. Det är ett erbjudande om och en kallelse till att ta del av Guds eget liv, att förbli i Honom (Joh 15:4-5) och det sätt som vi ska göra det på är att äta Hans Kött och dricka Hans Blod (Joh 6:56-57).

------------

Bibeln gör mig till katolik.


lördag 16 januari 2016

Marias dag

Varje dag i veckan har sitt eget fokus och lördag är Marias dag. Fast det finns nog inte en enda katolik i världen som tänker på henne bara på lördagar... Hon är med oss alla dagar i veckan, hon vår älskade moder (Joh 19:26-27, Upp 12:17). Jag är mycket tacksam över att vår Himmelske Fader också gett oss en mor. Hur skulle en familj se ut utan en mor...? 

Gud har verkligen tänkt på allt. 





onsdag 13 januari 2016

På förekommen anledning

Tycker det är sorgligt att somliga katoliker ägnar sig åt att smutskasta och sprida rykten om en viss känd person som är relativt nybliven katolik... Det är framförallt sorgligt när det är andra konvertiter som ägnar sig åt detta.

måndag 11 januari 2016

Nåd

Läser i Dagen att påvens nya bok, som utges den 16 januari, har nåden som tema. Enligt artikeln berättar påven i boken att han ser sig som syndare och biktar sig regelbundet. Ingen nyhet för en katolik.... Alla präster, inte bara påven, biktar sig regelbundet. Jag hörde en präst säga att han biktar sig var fjortonde dag och det gör säkert påven också.

"Nåden skall också räcka till för grupper som traditionellt inte alltid har känt sig välkoman i kyrkan, som skilda och homosexuella", säger artikeln. Jag är skild och var borta från Kyrkan i flera år, men när jag kom tillbaka blev jag, trots att jag levde i ett nytt förhållande, välkomnad med öppna armar. Det var aldrig något tal om att jag, trots att jag då inte kunde ta emot sakramenten, inte skulle vara välkommen. Tvärtom, den förlorade dotterns återkomst gladde både kyrkoherde och församling. Min församling var mycket välkomnande, trots att jag inte levde som en 'god katolik'.

Kanske det inte ser ut så i alla församlingar, vad vet jag, men att nåden står i centrum är ingen nyhet för denna katolik, men förmodligen är det en nyhet för journalister...




lördag 9 januari 2016

Det viktigaste

Vad är det viktigaste i det andliga livet? Det allra viktigaste i relationen med Gud?

På första plats kommer förtröstan.
På andra plats kommer förtröstan.
På tredje plats kommer förtröstan.
På fjärde.... ja, ni fattar. Förtröstan.

Jesus, jag förtröstar på Dig! 
Jesus, jag förtröstar på Dig! 
Jesus, jag förtröstar på Dig!

torsdag 7 januari 2016

Charlie Hebdo och yttrandefriheten

I dag är det ett år sedan terroristattacken mot Charlie Hebdo i Paris och häromdagen läste jag att många, speciellt unga, vill begränsa yttrandefriheten.

2015 har varit ett sorgligt år med väldigt många terroristdåd och extremt många människor på flykt. Världen befinner sig i kaos och ingenting är längre säkert. Var är man trygg? Var får man leva i fred och frid? När kommer terroristerna hit? Var kommer de att slå till? Hur ska man förhindra det?

Stora och svåra frågor som jag inte kan besvara, men en sak är jag säker på: om vi låter terroristhotet hindra oss från att leva vårt liv som vi är vana har vi låtit terroristerna vinna över oss mentalt. Att begränsa yttrandefriheten och rörelsefriheten, att låta rädslan styra, det är att låta sig besegras. I dag, mer än någonsin, måste vi stå upp för våra rättigheter och vårt sätt att leva. Vi ska inte införa könsapartheid i badhusen, vi ska inte inskränka yttrandefriheten, vi ska inte sluta fira våra högtider och leva vårt liv. Vi ska inte sluta festa och skratta. Tvärtom. Vi måste mer än någonsin stå upp för de rättigheter som våra förfäder kämpat för.

Vi får inte låta rädsla och hat styra oss.

Yttrandefrihet. Religionsfrihet. Frihet att välja sitt sätt att leva. Det är viktigare än någonsin.

Men var inte rädda. Djävulen är besegrad. Det är Gud som har det sista ordet.


onsdag 6 januari 2016

Sökas och söka

I dag firar Kyrkan hur Jesusbarnet uppenbarade Sig för världen och tillbads av de tre heliga kungar som traditionen gett namnen Kaspar, Melkior och Balthasar. De gåvor som de frambar antyder hemligheter om Kristus, säger Odo av Cluny i dagens andra läsning i läsningsbönen: "när de skänker guld, förkunnar de honom som Konung; när de bär fram rökelse, tillber de honom som Gud; när de räcker fram myrra, betygar de att han är dödlig".

Ser vi, som de heliga kungarna, vem Han är? Betygar vi med våra liv och våra ord att Han är vår Konung och vår Gud som dog för oss? Ger vi, som de heliga kungarna, Honom vår tillbedjan? Ser vi stjärnan som leder till Honom?

Vad är denna stjärna? Teologer och vetenskapsmän tvistar om vilket himlafenomen detta var, men spelar det egentligen någon roll för oss kristna i det dagliga livet? Nej, egentligen inte. Det som är viktigt är om vi ser den 'stjärna' som Fadern sänder i vår väg för att vi ska se Sonen och tillbedja Honom. Ser vi hur hela skapelsen visar på Guds existens? Ser vi hur människors godhet är en återspegling av Hans Kärlek? Ser vi ljuset i ett litet barns ögon och påminns om Inkarnationen? Ser vi blommornas och hela naturens skönhet som talar om Guds Skönhet? Ser vi solen som talar om att Han är Rättfärdighetens Sol? Ser vi de tecken Han lagt ner i skapelsen för att vi ska se och tillbedja, såsom de heliga kungarna gjorde?

De heliga kungarna sökte det nyfödda Gudabarnet, men Han sökte dem först, liksom Han också söker oss först. Vi skulle inte kunna älska Honom om inte Han först älskade oss (1 Joh 4:19). Initiativet till hela frälsningsverket och vår enskilda relation med Honom kommer från Honom. Han söker oss och ger oss lust och förmåga att söka Honom (Jer 29:13).

Det som åligger oss är att öppna oss för Honom, att låta Honom verka i oss, leva i oss, älska i oss. Men början till detta är att veta att Han söker oss, mer än vi söker Honom. Han älskar oss, mer än vi älskar Honom.

Låt oss idag, som de heliga kungarna, falla ner inför Hans Krubba, ge Honom vår tillbedjan och våra gåvor. Vilken gåva vill Han ha av oss? Guld, rökelse och myrra? Ja, men det Han helst vill ha är våra synder och vårt förkrossade hjärta (Ps 51:19). När vi ger det till Honom spikar Han fast det på Korset och förintar det och det förkrossade stenhjärtat gör Han till ett hjärta av kött (Hes 36:26).

Det är inte långt från Krubbans trä till Korsets trä....

Venite adoremus!




tisdag 5 januari 2016

Behöver pastorer egna flygplan...?

Nej, är mitt svar på den frågan. Själva menar de att de behöver privata flygplan. Här finns några av deras skäl. Blev ni övertygade? Inte jag heller...

Den Herre de säger sig tjäna hade inte ens någonstans att vila sitt huvud (Matt 8:20) och Han gick upp på berget för att be (Matt 14:23). Han behövde inget flygplan....

"Det är lättare för en kamel att komma in genom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rika" (Matt 19:24,  Mark 10:25, Luk 18:25). Har dessa pastorer inte läst detta i Skriften...?

Jesus sa: "Ve er som är rika, ni har fått ut er glädje" (Luk 6:24).

'Ve er, pastorer med egna flygplan, ni har fått ut er glädje.' Är de inte rädda att få höra de orden på domens dag...?







måndag 4 januari 2016

Tid över

I kväll stänger jag ner mitt Facebookkonto, som tar alldeles för mycket tid och energi. Funderade även över att stänga ner bloggen, men blev övertalad att ha den kvar, men jag kommer inte att ta tillbaka kommentarsfunktionen. Det blir även i fortsättningen envägskommunikation här. Vill inte ha den typen av kommentarer som jag fick förut....

Vad ska jag göra med all ledig tid? Ja, det blir fler Rosenkransar... och min tbr-lista ska tas itu med... (tbr = to be read) och det kommer att bli mer frid i mitt hjärta. Kanske kommer jag tillbaka till Facebook, kanske inte. Det återstår att se.

söndag 3 januari 2016

Myten om inkvisitionen

Hur många gånger har jag inte fått höra på nätet att Katolska Kyrkan alltid förföljt den sanna kyrkan som tvingats under jorden? Hur många gånger har jag inte fått höra att Kyrkan mördat tusentals äkta kristna? Det har framställts som fakta, men nu har historiker undersökt saken och slår undan fötterna för propagandan. Läs detta och inse fakta.  Jag är trött på lögner om min Kyrka.

lördag 2 januari 2016

Epifania

Det nya året är inne på sin andra dag och vardagen inträder efter juloktaven som avslutades i går. Men jultiden är inte slut för det, utan fortsätter t.o.m. söndagen efter trettondagen då vi firar Herrens dop. Varför fira Herrens dop, som ägde rum när Han var 30, under jultiden? 

För julen handlar inte enbart om Jesu födelse, utan om Hans Uppenbarelse (Epifania), dvs hur Han visar Sig för världen. Epifanian fortsätter: Han visar Sig för världen och för oss även nu. Varje dag blir nya människor kristna. Kyrkan växer och evangeliet sprids. Och även i våra liv uppenbarar Han Sig. Om vi lever vår tro i vardagen växer den och blir starkare och Jesus tar en allt större plats i vårt liv (Joh 3:30). 

Tro och liv hör ihop. En tro som bara är en teori eller en vacker tanke är ingen riktig tro. När jag gick i undervisning för att konvertera sa pater Bishofberger SJ att tro är att hålla något för att vara sant. Tro är raka motsatsen till tvivel (som somliga, t.o.m. somliga kristna, menar är så fint). Det som är sant kan man basera sitt liv på som en stadig grund. Och den grunden håller även när stormen kommer (Matt 7:24-27). 

Så vad önskar jag dig för år 2016, du som läser detta? Jag önskar dig EPIFANIA, att Jesus ska bli allt för dig. Jag önskar dig en tro stadig som klippan. Jag önskar dig Trons fullhet med allt det som Jesus uppenbarat.