tisdag 22 mars 2016

Lätt som en fjäder

I går var till domkyrkan på Söder i Stockholm för bikt. Jag kom till kyrkan en timme för bikttidens början. Den börjar kl 16 och jag tillbringade hela Barmhärtighetens timme där i väntan och förberedelse. Jag var så förväntansfull att jag nästan inte kunde sitta still! En av orsakerna till förväntan var att jag visste att prästen skulle vare en Opus Dei-präst. De är, enligt min mening, de bästa biktfäderna. Man får konkreta, handfasta, praktiska råd om hur man ska komma vidare i sin relation till Jesus.

När prästen kom var jag först i kön och fick komma in och erkänna mig skyldig för att bli benådad. Och benådad blev jag! Hur underbart är det inte att få höra orden: jag löser dig från dina synder! Att veta att nu, i detta ögonblick, ger Jesus, genom Sin präst, mig syndernas förlåtelse och låter mig bli fri igen. Syndens börda är borta. Jag får börja om igen. Tack, Jesus, min Älskade, för detta!

När jag kom ut ur biktstolen kände jag mig lätt som en fjäder och mycket, mycket lycklig! Inte nog med detta: kl 17 var det mässa och jag fick den stora lyckan och nåden att ta emot min Jesus!

Till dig som är katolik men inte biktar dig så ofta eller inte alls: gå till bikt! Du vet inte vad du missar! Det är den gudomliga Kärlekens och Barmhärtighetens sakrament. Och Han väntar och längtar efter dig....

Till dig som inte är katolik: bli det så fort du kan, så att du också ska få erfara detta! Kom till Fadershuset!

Bakom dörren till vänster satt prästen, bakom dörren till höger satt jag.
Här blev jag benådad i går eftermiddag. Gud vare tack och lov!