lördag 9 juli 2016

Flos Carmeli, Vår Fru av Berget Karmel




Vi är nu mitt i novenan till Vår Fru av Berget Karmel. Vår moder har många namn, för när man talar till någon man älskar använder man kärlekens språk och ger henne många namn. Se bara på den Lauretanska litanian... Full av kärleksfulla namn på Guds och vår Moder...

Ett av namnen som jag älskar mest är Vår Fru av Berget Karmel. Karmelitorden ligger mig varmt om hjärtat och det bibliska berget Karmel, där profeten Elia höll till, är ett berg jag alltid kommer att längta till. Varje gång någon vän åkte på pilgrimsfärd till det Heliga Landet frågade jag dem om de skulle till berget Karmel och bad dem ta med en sten till mig därifrån, men jag fick negativa svar. Till slut fick jag en sten från en god vän i domkyrkan i Stockholm. En vacker sten som betyder så mycket för mig. För en tid sedan åkte en annan vän dit igen och denna gång hade hon med sig en sten, så nu har jag, till min stora lycka, två stycken! Två konkreta, vackra, väldigt olika bitar av mitt kära berg!

Dessa stenar är en ständig påminnelse om vad som är viktigt: tron, bönen, det dagliga umgänget med Jesus Kristus, Guds Moder och helgonen. Den dagliga vandringen i tro uppför berget och de olika svårigheter man möter på vägen. Och att man, som en sten, inte krossas så lätt som man kanske tror, utan faktiskt klarar mer nötning än man i början tror. Men den nötning som Gud utsätter oss för är till för att göra oss vackrare, mer lysande och härliga. En sten som slipats genom allt den utsätts för blir ju rund, len och skön att ha i handen. Livets svårigheter och prövningar syftar till att göra oss följsamma för den Helige Andes impulser, så att Fadern kan forma oss efter Sonens Bild och göra oss sådana att Han kan känna igen Sin Son i oss. Det är meningen med livet: att bli söner i Sonen.

Denna novena och mina stenar påminner mig om detta...